žŁÀûŒ§

05 juni 2025

”Samhället står inför stora hållbarhetsutmaningar och vi har en lång väg att gå. Vi konsumerar exempelvis långt över vad som är hållbart, något som har negativa effekter på både människors hälsa och miljön.”

en kille och hans hund ligger och vilar pĂ„ en grĂ€smatta Fotograf: Björn Dahlgren

Det säger Åsa Svenfelt, universitetslektor i samhällsplanering vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Hon har skrivit rapporten ”Hållbarhet i fokus – lokal planering och styrning bortom, eller vid sidan av, ett tillväxtparadigm” tillsammans med Maria Janson, dåvarande forskningsassistent på CKS. I rapporten undersöker författarna hur regioners och kommuners planering kan bidra till hållbar utveckling.

I dagsläget har kommuner och regioner ofta fokus på tillväxt i sin planering och sitt beslutsfattande. Det kan handla om ekonomisk tillväxt, tillväxtdriven stadsutveckling eller befolkningstillväxt. Författarna menar att det här är något som kan stå i vägen för att tänka om och tänka nytt och att det behövs en rejäl omställning för att åstadkomma hållbara samhällen och hållbara framtider. Då behövs också alternativa sätt att tänka och planera som leder i en annan riktning.

Bild pĂ„ universitetslektor Åsa Svenfelt
Fotograf: Marie-Louise Elebring
I undersökningen intervjuas kommuner och regioner som minskar fokus på tillväxt och i stället planerar och fattar beslut med människors välmående och andra hållbarhetsmål i fokus. Författarna vill ta reda på varför man har utvecklat eller börjat använda dessa alternativa modeller och vilken inverkan man upplever att det har fått på kommunen eller regionen.

– Vårt huvudsyfte är att undersöka vad planeringsinitiativ utan primärt fokus på tillväxt skulle kunna bidra med för att åstadkomma hållbar utveckling så väl lokalt som regionalt, säger Åsa Svenfelt.

Etablerade normer utmanas

En av rapportens slutsatser är att några av kommunernas och regionernas alternativa initiativ handlar om att följa utvecklingen med andra typer av mått som kompletterar mer tillväxtorienterade mått. Andra initiativ går längre och försöker förändra utvecklingen och planeringen. Detta kan leda till nytänkande och till att etablerade normer och arbetssätt utmanas.

– En annan viktig slutsats är att, oavsett tillvägagångssätt, har de kommuner och regioner vi intervjuat möjliggjort samtal och dialoger kring hållbarhetsfrågor i ett bredare perspektiv, både i och utanför den egna organisationen, säger Åsa Svenfelt och fortsätter;

– Det finns också exempel på kommuner och regioner som engagerat medborgare och andra lokala aktörer för att samskapa visioner och underlag för planering av hållbar

Bild pÄ en kvinna med ljust hÄr och vit blus som stÄr pÄ en bro med en arm pÄ rÀcket
Maria Jansson, forskningsassistent på CKS.
utveckling med hjälp av de alternativa planeringsinitiativen.

Diskussionen om ekonomisk tillväxt och kopplingen till hållbar utveckling har pågått länge, och Åsa Svenfelt tycker att det är intressant att fler kommuner och regioner nu börjar fundera på och arbetar med hur de ska komma bort från tillväxttänkandet och sätta andra värden i fokus.

– Det är en intressant utveckling som vi gärna vill fortsätta att följa, avslutar hon.

------------------------------------------------------------

Projektet är en del av

Läs fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.