žŁÀûŒ§

05 juni 2025

”Samhället står inför stora hållbarhetsutmaningar och vi har en lång väg att gå. Vi konsumerar exempelvis långt över vad som är hållbart, något som har negativa effekter på både människors hälsa och miljön.”

en kille och hans hund ligger och vilar pĂ„ en grĂ€smatta Fotograf: Björn Dahlgren

Det säger Åsa Svenfelt, universitetslektor i samhällsplanering vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Hon har skrivit rapporten ”Hållbarhet i fokus – lokal planering och styrning bortom, eller vid sidan av, ett tillväxtparadigm” tillsammans med Maria Janson, dåvarande forskningsassistent på CKS. I rapporten undersöker författarna hur regioners och kommuners planering kan bidra till hållbar utveckling.

I dagsläget har kommuner och regioner ofta fokus på tillväxt i sin planering och sitt beslutsfattande. Det kan handla om ekonomisk tillväxt, tillväxtdriven stadsutveckling eller befolkningstillväxt. Författarna menar att det här är något som kan stå i vägen för att tänka om och tänka nytt och att det behövs en rejäl omställning för att åstadkomma hållbara samhällen och hållbara framtider. Då behövs också alternativa sätt att tänka och planera som leder i en annan riktning.

Bild pĂ„ universitetslektor Åsa Svenfelt
Fotograf: Marie-Louise Elebring
I undersökningen intervjuas kommuner och regioner som minskar fokus på tillväxt och i stället planerar och fattar beslut med människors välmående och andra hållbarhetsmål i fokus. Författarna vill ta reda på varför man har utvecklat eller börjat använda dessa alternativa modeller och vilken inverkan man upplever att det har fått på kommunen eller regionen.

– Vårt huvudsyfte är att undersöka vad planeringsinitiativ utan primärt fokus på tillväxt skulle kunna bidra med för att åstadkomma hållbar utveckling så väl lokalt som regionalt, säger Åsa Svenfelt.

Etablerade normer utmanas

En av rapportens slutsatser är att några av kommunernas och regionernas alternativa initiativ handlar om att följa utvecklingen med andra typer av mått som kompletterar mer tillväxtorienterade mått. Andra initiativ går längre och försöker förändra utvecklingen och planeringen. Detta kan leda till nytänkande och till att etablerade normer och arbetssätt utmanas.

– En annan viktig slutsats är att, oavsett tillvägagångssätt, har de kommuner och regioner vi intervjuat möjliggjort samtal och dialoger kring hållbarhetsfrågor i ett bredare perspektiv, både i och utanför den egna organisationen, säger Åsa Svenfelt och fortsätter;

– Det finns också exempel på kommuner och regioner som engagerat medborgare och andra lokala aktörer för att samskapa visioner och underlag för planering av hållbar

Bild pÄ en kvinna med ljust hÄr och vit blus som stÄr pÄ en bro med en arm pÄ rÀcket
Maria Jansson, forskningsassistent på CKS.
utveckling med hjälp av de alternativa planeringsinitiativen.

Diskussionen om ekonomisk tillväxt och kopplingen till hållbar utveckling har pågått länge, och Åsa Svenfelt tycker att det är intressant att fler kommuner och regioner nu börjar fundera på och arbetar med hur de ska komma bort från tillväxttänkandet och sätta andra värden i fokus.

– Det är en intressant utveckling som vi gärna vill fortsätta att följa, avslutar hon.

------------------------------------------------------------

Projektet är en del av

Läs fler nyheter från CKS

En kvinna stÄr framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man stÄr pÄ en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild pÄ en kvinna som bÀr en kofta.

Plikt och tacksamhet bakom studieflit

En känsla av tacksamhet mot föräldrarna för deras uppoffringar och en önskan om att lyckas och ge något tillbaka. Det är starka drivkrafter vid studier för högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund, visar en studie från LiU.

En kvinna stÄr framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En kvinna stÄr pÄ en stege i ett rum.

Ny kunskap om rörliga proteiner kopplade till barncancer

Forskare vid Linköpings universitet visar hur två viktiga cancerrelaterade proteiner kan hindras från att samarbeta med varandra. Upptäckten visar vägen mot framtida läkemedel mot bland annat neuroblastom hos barn.