žŁÀûŒ§

05 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som både kan lära sig och har såväl kort- som långtidsminne har utvecklats av forskare vid Linköping universitet. Tekniken innebär ett stort steg mot att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Simone Fabiano och Jennifer Gerasimov
Simone Fabiano och Jennifer Gerasimov har tagit fram en lärande transistor som efterliknar hur synapser skickar signaler mellan nervceller. Fotograf: Thor Balkhed
Hittills har vÄra hjÀrnor varit unika i att kunna skapa kopplingar dÀr inga kopplingar tidigare fanns. I en vetenskaplig artikel i Advanced Science visar nu forskare vid Linköpings universitet en transistor som kan skapa en helt ny koppling mellan in- och utsignal. Transistorn har de ocksÄ bygg in i en elektronisk krets som lÀr sig att koppla samman ett visst stimuli med en utsignal pÄ samma vis som en hund lÀr sig att skrammel med matskÄlen betyder mat och börjar dregla.

FörÀndrar sig sjÀlv

En vanlig transistor fungerar som en ventil som förstÀrker eller förminskar utsignalen, beroende pÄ hur insignalen ser ut. I den organiska elektrokemiska transistor som forskarna har tagit fram formas sjÀlva kanalen i transistorn av en elektropolymeriserad ledande polymer. Kanalen kan formas, den kan vÀxa eller krympa, och Àven tas bort helt under gÄng. Den kan ocksÄ trÀnas att reagera pÄ ett visst stimuli, en viss insignal, sÄ att transistorkanalen leder allt bÀttre och utsignalen blir allt större.

– Det Ă€r första gĂ„ngen nĂ„gon har kunnat visa förĂ€ndringsbarhet i en elektronisk komponent i realtid i ett system som ska efterlikna hur hjĂ€rnan fungerar, sĂ€ger Simone Fabiano, forskningsledare inom organisk nanoelektronik vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping.

Efterliknar hjÀrnceller

FörÀndringarna sker genom att öka polymeriseringen av materialet i transistorkanalen, fler och fler polymerkedjor skapas som leder signalen, eller sÄ överoxideras materialet (en hög spÀnning lÀggs pÄ) sÄ att kanalen blockeras. Gradvisa förÀndringar av ledningsförmÄgan kan ocksÄ göras genom att förÀndra dopningen av materialet.

– Vi har visat att vi kan skapa bĂ„de kortvariga och permanenta förĂ€ndringar i hur transistorn processar information, nĂ„got som Ă€r nödvĂ€ndigt om vi vill efterlikna det sĂ€tt som hjĂ€rnceller kommunicerar med varandra, sĂ€ger Jennifer Gerasimov, postdoktor inom organisk nanoelektronik och en av artikelns författare.

Genom att Àndra ingÄngssignalen kan styrkan i transistorns reaktion moduleras inom ett stort spann och kopplingar kan skapas dÀr inga kopplingar tidigare fanns. Det ger ett beteende som Àr jÀmförbart med synapsernas eller med kommunikationen mellan tvÄ hjÀrnceller.

HÄrdvara för maskininlÀrning

Detta innebÀr Àven ett stort steg framÄt inom maskininlÀrning med organisk elektronik. Inom maskininlÀrning anvÀnds i dag mjukvarubaserade neurala nÀtverk för det som ocksÄ kallas djupinlÀrning. Mjukvaran ser till att signalerna skickas mellan ett stort antal noder för att simulera en enda synaps, nÄgot som krÀver stor berÀkningskraft och dÀrmed ocksÄ Jennifer Gerasimov och Simone FabianoJennifer Gerasimov och Simone Fabiano Foto Thor Balkhedenergi.

– Vi har tagit fram en hĂ„rdvara som gör samma sak med en enda elektronisk komponent, konstaterar Jennifer Gerasimov.

– VĂ„r organiska elektrokemiska transistor kan dĂ€rför utföra tusentals vanliga transistorers jobb med en energiĂ„tgĂ„ng som nĂ€rmar sig den energi som gĂ„r Ă„t nĂ€r en mĂ€nsklig hjĂ€rna skickar signaler mellan tvĂ„ celler, intygar Simone Fabiano.

Nyframtagen monomer

För transistorkanalen anvÀnds inte den i sÀrklass vanligaste polymeren inom den organiska elektroniken, PEDOT. IstÀllet anvÀnds en polymer av en nyligen utvecklad monomer, ETE-S, framtagen av Roger Gabrielsson, Àven han verksam vid Laboratoriet för organisk elektronik och medförfattare till artikeln.

ETE-S har flera unika egenskaper som gör den perfekt för den hÀr applikationen. Den formar lagom lÄnga polymerkedjor, den Àr vattenlöslig som monomer, men inte som polymer, och den producerar polymerer med en lÀmplig nivÄ av dopning. Polymeren PETE-S produceras negativt laddad för att balansera de positiva laddningsbÀrarna (den Àr p-dopad).

Forskningen har finansierats med medel frÄn bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, VetenskapsrÄdet och Stiftelsen Strategisk Forskning.

, Jennifer Y Gerasimov, Roger Gabrielsson, Robert Forchheimer, Eleni Stavrinidou, Daniel T Simon, Magnus Berggren and Simone Fabiano, Linköping University, Advanced Science 2018. DOI 10.1002/advs.201801339

Kontakt

Fler nyheter från LOE

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.

Forskare med blÄ plasthandskar vid mikroskop.

Nervceller av plast blir mer avancerade – och enklare

En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av forskare vid LiU. Resultaten banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.

Excellenscenter stärker LiU:s forskning

En satsning på fyra framstående forskningsmiljöer, Centers of Excellence, ska ge långsiktig utveckling, förbättrad kvalitet och fördjupad samverkan för LiU.

Laboratoriet för organisk elektronik

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.