žŁÀûŒ§

16 januari 2019

Den ledande organiska polymeren PEDOT är just nu ett av världens mest studerade material. Trots detta visar LiU-forskare, med Igor Zozoulenko i spetsen, att materialet fungerar på ett helt annat sätt än forskarvärlden hittills trott. Resultatet har stor betydelse för en lång rad tillämpningar.

Helbild av Igor Zozoulenko som promenerar utanför campus Norrköping
Fotograf: Peter Holgersson AB
Fler Àn 1500 vetenskapliga publikationer per Är Àgnas Ät den ledande organiska polymeren PEDOT, vilket troligen gör det till ett av vÀrldens mest studerade material. Dess egenskaper Àr ocksÄ unika och polymeren Àr vÀl lÀmpad för solceller, elektroder, lysdioder, mjuka displayer, bioelektronik och mycket annat. Flest publikationer Àr dock av experimentell natur, och bara en liten brÄkdel - mindre Àn en promille - av alla publikationer har skapat en teoretisk förstÄelse för de olika aspekterna av polymerfysik, liksom för PEDOT:s elektroniska struktur.

– Dagar med "trial end error"-forskning borde vara över. Jag kan inte förestĂ€lla mig hur man idag skulle kunna utveckla ett nytt material utan att ha en gedigen teoretisk förstĂ„else för de underliggande principerna som styr materialets egenskaper, sĂ€ger Igor Zozoulenko, professor och forskningsledare för teori och modellering vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Tidigare rön stÀlls pÄ Ànde

Det Àr ocksÄ han som stÄr som huvudförfattare till artikeln i ACS Applied Polymer Materials dÀr forskarna presenterar en ny teori kring den elektroniska strukturen och de optiska egenskaperna hos PEDOT. En teori som stÀller en rad av de tidigare forskningsrönen kring PEDOT pÄ Ànde.

Den berÀkningsmodell som idag Àr den erkÀnt bÀsta för att förutse egenskaper hos material kallas DFT, densitetsfunktionsteori. Metoden berÀknar kvantmekaniska elektrondensiteter pÄ effektivast möjliga vis och har blivit en standard inom materialvetenskapens olika grenar. För organiska ledande polymerer anvÀnds dock fortfarande modeller utvecklade pÄ 1980-talet och som nu genom LiU-forskarnas arbete visat sig vara direkt felaktiga.

190114 Professor Igor Zozoulenko vid Institutionen fĆĄr Teknik och Naturvetenskap, LinkĆĄpings Universitet den 14 januari 2019 i NorrkĆĄping.  Foto: Peter Holgersson AB Foto Peter Holgersson AB– Ett stort antal analyser som utförts i vetenskapliga artiklar om PEDOT behöver göras om, konstaterar Igor Zozoulenko.

Optiska egenskaper

En av de stora skillnaderna handlar om den optiska absorptionen, eller nÄgot förenklat de ljusemitterande egenskaperna, som ju bland annat utnyttjas i solceller och i mjuka displayer. Det optiska spektrumet - vilken fÀrg ljuset har - beror pÄ materialets elektroniska struktur, exempelvis pÄ vilka energinivÄer elektronerna sitter inne i atomen, vilket spinn de har och vilka möjligheter de har att förflytta sig. Eftersom förstÄelsen varit för dÄlig blir ocksÄ tolkningarna av de experimentella resultaten fel.

PEDOT eller poly(3,4-ethylenedioxythiophene) Àr ocksÄ ett material som i grunden Àr dopat för att det ska fÄ sin utmÀrkta ledningsförmÄga. FÀrgen Àndras ju mer dopat materialet Àr - ju mer av ett störÀmne som tillsatts för att bryta upp elektronparbindningarna inne i atomerna. HÀr har tidigare metoder helt enkelt inte varit tillrÀckligt exakta.

– I vĂ„rt papper ger vi en helt annan tolkning av PEDOT:s optiska spektra liksom en helt annan tolkning av elektronparametrisk resonans, EPR. VĂ„ra resultat Ă€r Ă€ven tillĂ€mpliga pĂ„ mĂ„nga av de övriga ledande polymera materialen, sĂ€ger Igor Zozoulenko.

Artikeln:
Igor Zozoulenko, Amritpal Singh, Sandeep Kumar Singh, Viktor Gueskine, Xavier Crispin, and Magnus Berggren, Laboratory of Organic Electronics, ITN, Linköping University. ACS Applied Polymer Materials 2018. DOI 10.1021/acsapm.8b00061


Fotnot: 1998 fick Walter Kohn Nobelpriset i kemi för utvecklingen av densitetsfunktionsteorin och 2013 gick Nobelpriset i kemi till just till forskare inom teoretisk modellering av komplexa kemiska system, Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel.

Kontakt

Fler nyheter från Laboratoriet för organisk elektronik

TvÄ forskare i renrummet.

Stort steg för platt och justerbar optik

Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid LiU markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En silikonliknande lapp (batteri baserat pÄ ledande plast och lignin) som dras Ät olika hÄll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

Forskning

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, bitrÀdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.