žŁÀûŒ§

02 december 2020

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar, både vad rör ekonomin och beträffande kvalitet i verksamheterna. Kommunal samverkan har under en längre tid lyfts som ett verkningsfullt verktyg för att möta dessa utmaningar. Nu har forskare från CKS fått 2,9 miljoner kronor från Formas forskningsråd för att undersöka effekterna av mellankommunal samverkan.

Linkoping-stad
Samverkan mellan större och mindre kommuner är inte alltid jämlik. Det finns alltid en överhängande risk att den större kommunen får mer makt i samarbetet.

I projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” deltar Gissur Ò Erlingsson och Bo Persson från CKS, båda biträdande professorer i statsvetenskap.

Kommunal samverkan, i form av framför allt kommunalförbund och gemensamma nämnder, har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Data från den utvecklingen skapar unika möjligheter att analysera kommunal samverkan utifrån ett före- och efterperspektiv samt att jämföra kommuner som ingår i samverkan med kommuner som bedriver verksamhet i egen regi.

— Mellankommunalt samarbete ses av många som kanske det mest realistiska alternativet på kort och mellanlång sikt för att hantera de svårigheter sektorn står inför. Tilltron till att det leder till stordriftsfördelar, ökar servicekvaliteten och underlättar rekrytering är stark. Samtidigt saknas i allt väsentligt forskning om huruvida de här samverkansformerna verkligen leder till besparingar och ökad kvalitet i verksamheterna. Tack vare medlen från Formas får vi nu möjligheten att fördjupa oss i frågan, säger Gissur Ò Erlingsson.

Bo Persson lyfter andra aspekter på mellankommunal samverkan, som till exempel frågor som rör asymmetri i makt och inflytande i samverkansarrangemang samt medborgerligt ansvarsutkrävande.

— Kommunal samverkan handlar ofta om mindre kommuner som samarbetar med större. I de fallen är det en stor risk att den större kommunen som får mer makt i samarbetet, även om intentionen är samverkan på lika villkor, säger Bo Persson.

— Den andra delen, ansvarsutkrävande, blir komplicerad när utsedda politiker ska dela ansvaret för genomförandet av verksamheter med politiker från andra kommuner. I förlängningen kan det leda till demokratiproblem då medborgarna riskerar att förlora insyn när en kommun styrs genom samverkan. Dessutom riskerar lapptäcket av samverkansarrangemang att göra det politiska systemet mindre begripligt. Vi vill titta på om och i så fall hur samverkansformerna kan ha bidragit till de här effekterna, fortsätter Bo Persson.

Projektet ”Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” tilldelades medel i Formas årliga öppna utlysning, vars syfte är att forskare ska kunna formulera egna frågeställningar utifrån identifierade samhällsbehov. Projektet startar under 2021 och pågår i tre år.


Kontakt

Fler nyheter från CKS

Med staden, miljön och människan i fokus

”Från idé till nytta” är en del av firandet av LiU 50. Forskare, näringsliv, studenter och samhällsaktörer samlas på Campus Valla och Campus Norrköping för att utforska hur kreativa idéer kan bli verkliga lösningar för framtidens städer och miljöer.

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

NÀrbild pÄ Katarina soldan, trÀdÀck i bakgrunden.

"Det är fritt och kreativt"

Som journalist längtade Katarina Soldan efter att få gräva djupare, och sökte sig till Linköpings universitet. Sedan hösten 2021 år är hon doktorand och undersöker effekterna av mellankommunal samverkan.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.