29 oktober 2024

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns
Fotograf: Jens Lindström

Under de senaste åren har det kommit rapporter om kommuner som förmår invånare med behov av bostad och sociala insatser att flytta till andra kommuner. De mottagande kommuner är ofta perifera och ligger på landsbygden, en bra bit från större städer. Företeelsen har kommit att kallas ”social dumpning” och är mycket omdiskuterad.

I projektet ”Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter”, som leds av Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS, ska forskare från LiU bland annat undersöka om och i vilken utsträckning social dumpnings praktiker förekommer, vilka politiska och strukturella mekanismer som ligger bakom och hur social dumpning i praktiken går till i sändande och mottagande kommuner.

– Social dumpning väcker frågor om kommunernas gemensamma ansvar att säkerställa en hög välfärdsnivå för alla i det svenska samhället – och gränserna för detta. Vi tror att resultaten av vår forskning kommer att vara särskilt intressant för statliga och kommunala aktörer samt för civilsamhällesorganisationer som arbetar med sociala bostadsfrågor och med nyanländas bosättning och integration, säger Maria Persdotter, projektledare.

Projektet ska pågå i tre år och kommer att genomföras genom bland annat statistisk analys, fallstudier och intervjuer med såväl kommuner som individer som blivit föremål för social dumpning.


Om Forte
Forte är en statlig myndighet som ska stödja forskning för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle. Forskare vid Linköpings universitet får nu sammanlagt över 31 miljoner kronor till sin forskning.

Läs om samtliga projekt från LiU som får forskningsmedel från Forte


Medarbetare i projektet

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från CKS

en kille och hans hund ligger och vilar på en gräsmatta

05 juni 2025

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

16 april 2025

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

01 april 2025

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Senaste nytt från LiU

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.