žŁÀûŒ§

19 november 2024

“Kristin Löf har i sin uppsats fokuserat på en grundläggande fråga för kommunernas ledning, nämligen gränsdragningen mellan politiska beslut och tjänstepersoners verkställande. Hennes uppsats har hög ambitionsnivå med resonemang utifrån lagtext, ett rikligt empiriskt material bestående av kommunala styrdokument samt intervjuer med representanter för kommunsektorn. Uppsatsen bidrar till viktiga insikter om hur kommuner tolkar och praktiserar gränsdragningar i beslutsfattandet.”

TvÄ kvinnor och en blombukett
Årets uppsatsvinnare Kristin Löf tar emot blommor och diplom från CKS föreståndare Brita Hermelin. 

SĂ„ löd juryns motivering nĂ€r vinnaren i Centrum för kommunstrategiska studiers (CKS) Ă„rliga uppsatstĂ€vling utsĂ„gs. Det vinnande bidraget, ”GrĂ€nsdragningar i det kommunala beslutsfattandet – Hur ledande förtroendevalda och ledande tjĂ€nstepersoner drar grĂ€nsen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkstĂ€llighet”, Ă€r en masteruppsats i statsvetenskap, skriven av Kristin Löf.

Utöver de kommunala besluten vidtas en mĂ€ngd Ă„tgĂ€rder i en kommun som i kommunallagens mening inte anses utgöra beslut, utan faller inom ramen för sĂ„ kallad ”ren verkstĂ€llighet”. Kristin menar att grĂ€nsdragningen mellan beslut och ren verkstĂ€llighet fĂ„r oförtjĂ€nt lite uppmĂ€rksamhet i forskningen, och att den Ă€r viktig med tanke pĂ„ vilken stor betydelse det har i praktiken i kommunsverige.

– Jag Ă€r vĂ€ldigt förtjust i bĂ„de kommunalrĂ€tt och politisk Ă€rendeberedning, och ville gĂ€rna koppla an till nĂ„got i mitt arbetsliv. Just grĂ€nsdragningen mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkstĂ€llighet har jag upplevt som en utmaning. Jag sĂ„g med min uppsats en möjlighet att fĂ„ fördjupa mig i denna kommunalrĂ€ttsliga grĂ„zon, sĂ€ger Kristin.

Konsekvenser för demokrati och rÀttssÀkerhet

Mot den bakgrunden valde Kristin att undersöka den förhĂ„llandevis svaga juridiska regleringen av grĂ€nsdragningen mellan ”beslut i kommunallagens mening” respektive ”ren verkstĂ€llighet”. Hon gör det genom följande frĂ„gestĂ€llningar:

1. Hur definieras ”ren verkstĂ€llighet” av ledande förtroendevalda och ledande tjĂ€nstepersoner?
2. Hur legitimerar dessa individer sin syn pĂ„ ”ren verkstĂ€llighet” i förhĂ„llande till ”beslut i kommunallagens mening”?
3. Hur förhÄller sig ledande förtroendevalda och ledande tjÀnstepersoner till grÀnsdragningen i praktiken?

Avslutningsvis stÀlls ocksÄ frÄgan om det finns skÀl att övervÀga en reformering av kommunallagen i de delar som rör ren verkstÀllighet och grÀnsdragningen till beslut. HÀr resonerar Kristin bland annat om vilken roll och funktion de anstÀllda ska ha och hur det ska kunna samspela med en demokratiskt styrd logik.

– I grunden handlar det om de förtroendevaldas respektive anstĂ€lldas beslutanderĂ€tt. Det Ă€r ett erkĂ€nt snĂ„rigt omrĂ„de dĂ€r till och med lagstiftaren pekar pĂ„ att grĂ€nsdragningen inte Ă€r glasklar. Med tanke pĂ„ de konsekvenser som grĂ€nsdragningen fĂ„r i termer av exempelvis demokrati, rĂ€ttssĂ€kerhet och effektivitet tycker jag att det Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt att man frĂ„n nationellt hĂ„ll vĂ€ljer att ducka och i stĂ€llet delegerar utmaningen till kommunerna att sjĂ€lva hantera, avslutar Kristin Löf.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fakta:
Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) bjuder varje Ă„r in till en uppsatstĂ€vling dĂ€r det vinnande bidraget koras till Årets kommunuppsats vid Linköpings universitet. Juryn bestĂ„r av CKS styrelse, dĂ€r representanter frĂ„n Linköpings universitet samt Östergötlands kommuner sitter med. Vinnaren fĂ„r 20 000 kronor och uppsatsen publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.