žŁÀûŒ§

15 oktober 2024

Det pågår ett intensivt arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar på lång sikt. I början av oktober samlades forskare och kommunrepresentanter på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

En man som hÄller ett föredrag
Fotograf: Malin Ekman

Symposiet, som arrangerades av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), tillsammans med Länsförsäkringars forskningsstiftelse, var en uppföljning på en sammankomst förra året där fokus låg på kommunsammanläggningar.

Flera statliga utredningar, bland annat Landsbygdskommittén, Kommunutredningen och Utjämningskommittén, har pekat på behovet av förändringar. Men det råder delade meningar om vilka lösningar som skulle vara de mest effektiva.

Internationella erfarenheter visar att sammanläggningsreformer ofta ger små vinster, samtidigt som motståndet från mindre kommuner att gå samman är stort. Detta var utgångspunkten för årets symposium, där man valde att utforska andra möjliga strategier för att stärka kommunstrukturen – utan att inkludera kommunsammanslagningar i verktygslådan.

Internationella och svenska talare

Antonio Fernando Tavares, biträdande professor på University of Minho i Portugal, gav en inflygning om hur och när mellankommunal samverkan kan vara effektivt.

Josefina Syssner. Fotograf: Christian Ekstrand
Jonas Stein, biträdande professor på Norges Arktiska universitet, presenterade Norges innovativa regionpolitiska modell, som med sitt koncept av "ekonomisk frizon"-light erbjuder en unik väg framåt.

Sist men inte minst så pratade även Josefina Syssner, professor på CKS, om vikten av att kommuner med minskande befolkning anpassar verksamheten till en krympande kostym.

– Kommuner måste acceptera att de krymper och anpassa sina verksamheter därefter. Det handlar inte om att ge upp, utan om att hitta nya sätt att vara effektiva och leverera kvalitet, säger Josefina Syssner.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Dagens symposium modererades av Gissur Ó Erlingsson, professor på CKS. Han är nöjd med samtalen och tror att de långsiktigt kan få avtryck i samhällsdebatten:

– Diskussionerna, argumenten och slutsatserna är spännande för den fortsatta diskussionen om kommunsektorns framtid. Frågor om hur man juridiskt kan förenkla samverkan mellan kommuner är högaktuell, och de norska erfarenheterna av att lite grand se de mest utsatta kommunerna som ekonomiska frizoner tror jag att vi i Sverige på sikt bör ta inspiration av.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

en kille och hans hund ligger och vilar pÄ en grÀsmatta

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Tre personer stÄr pÄ en bro och lutar sig mot rÀcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Senaste nytt från LiU

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.