žŁÀûŒ§

15 oktober 2024

Det pågår ett intensivt arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar på lång sikt. I början av oktober samlades forskare och kommunrepresentanter på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

En man som hÄller ett föredrag Fotograf: Malin Ekman

Symposiet, som arrangerades av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), tillsammans med Länsförsäkringars forskningsstiftelse, var en uppföljning på en sammankomst förra året där fokus låg på kommunsammanläggningar.

Flera statliga utredningar, bland annat Landsbygdskommittén, Kommunutredningen och Utjämningskommittén, har pekat på behovet av förändringar. Men det råder delade meningar om vilka lösningar som skulle vara de mest effektiva.

Internationella erfarenheter visar att sammanläggningsreformer ofta ger små vinster, samtidigt som motståndet från mindre kommuner att gå samman är stort. Detta var utgångspunkten för årets symposium, där man valde att utforska andra möjliga strategier för att stärka kommunstrukturen – utan att inkludera kommunsammanslagningar i verktygslådan.

Internationella och svenska talare

Antonio Fernando Tavares, biträdande professor på University of Minho i Portugal, gav en inflygning om hur och när mellankommunal samverkan kan vara effektivt.

Josefina Syssner. Fotograf: Christian Ekstrand
Jonas Stein, biträdande professor på Norges Arktiska universitet, presenterade Norges innovativa regionpolitiska modell, som med sitt koncept av "ekonomisk frizon"-light erbjuder en unik väg framåt.

Sist men inte minst så pratade även Josefina Syssner, professor på CKS, om vikten av att kommuner med minskande befolkning anpassar verksamheten till en krympande kostym.

– Kommuner måste acceptera att de krymper och anpassa sina verksamheter därefter. Det handlar inte om att ge upp, utan om att hitta nya sätt att vara effektiva och leverera kvalitet, säger Josefina Syssner.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Dagens symposium modererades av Gissur Ó Erlingsson, professor på CKS. Han är nöjd med samtalen och tror att de långsiktigt kan få avtryck i samhällsdebatten:

– Diskussionerna, argumenten och slutsatserna är spännande för den fortsatta diskussionen om kommunsektorns framtid. Frågor om hur man juridiskt kan förenkla samverkan mellan kommuner är högaktuell, och de norska erfarenheterna av att lite grand se de mest utsatta kommunerna som ekonomiska frizoner tror jag att vi i Sverige på sikt bör ta inspiration av.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.