žŁÀûŒ§

15 oktober 2024

Det pågår ett intensivt arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar på lång sikt. I början av oktober samlades forskare och kommunrepresentanter på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

En man som hÄller ett föredrag Fotograf: Malin Ekman

Symposiet, som arrangerades av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), tillsammans med Länsförsäkringars forskningsstiftelse, var en uppföljning på en sammankomst förra året där fokus låg på kommunsammanläggningar.

Flera statliga utredningar, bland annat Landsbygdskommittén, Kommunutredningen och Utjämningskommittén, har pekat på behovet av förändringar. Men det råder delade meningar om vilka lösningar som skulle vara de mest effektiva.

Internationella erfarenheter visar att sammanläggningsreformer ofta ger små vinster, samtidigt som motståndet från mindre kommuner att gå samman är stort. Detta var utgångspunkten för årets symposium, där man valde att utforska andra möjliga strategier för att stärka kommunstrukturen – utan att inkludera kommunsammanslagningar i verktygslådan.

Internationella och svenska talare

Antonio Fernando Tavares, biträdande professor på University of Minho i Portugal, gav en inflygning om hur och när mellankommunal samverkan kan vara effektivt.

Josefina Syssner. Fotograf: Christian Ekstrand
Jonas Stein, biträdande professor på Norges Arktiska universitet, presenterade Norges innovativa regionpolitiska modell, som med sitt koncept av "ekonomisk frizon"-light erbjuder en unik väg framåt.

Sist men inte minst så pratade även Josefina Syssner, professor på CKS, om vikten av att kommuner med minskande befolkning anpassar verksamheten till en krympande kostym.

– Kommuner måste acceptera att de krymper och anpassa sina verksamheter därefter. Det handlar inte om att ge upp, utan om att hitta nya sätt att vara effektiva och leverera kvalitet, säger Josefina Syssner.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Dagens symposium modererades av Gissur Ó Erlingsson, professor på CKS. Han är nöjd med samtalen och tror att de långsiktigt kan få avtryck i samhällsdebatten:

– Diskussionerna, argumenten och slutsatserna är spännande för den fortsatta diskussionen om kommunsektorns framtid. Frågor om hur man juridiskt kan förenkla samverkan mellan kommuner är högaktuell, och de norska erfarenheterna av att lite grand se de mest utsatta kommunerna som ekonomiska frizoner tror jag att vi i Sverige på sikt bör ta inspiration av.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En stolpe med en massa gatuskyltar pÄ.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Flygfoto över ett industriomrÄde.

Kommuner och forskare letar lösningar för industriell och urban symbios

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur?

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Senaste nytt från LiU

EU-flagga

Färdplan stärker LiU:s roll i Europa

LiU tar ett steg mot ökad internationell närvaro genom att lansera initiativet Färdplan Europa. Syftet är att fördjupa universitetets samarbeten inom Europa och på så vis stärka utbildning, forskning och samverkan med olika samhällsaktörer.

PortrÀtt av Fredrik Heintz som sitter i en trappa

AI-system ska skyddas mot cyberattacker i nationell satsning

LiU blir värd för ett nytt nationellt centrum som ska utveckla motståndskraftiga AI-system. Finansieringen på 60 miljoner kronor kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och föreståndare blir LiU-professorn Fredrik Heintz.

En snöig stig med en byggnad i bakgrunden.

40 miljoner från Vetenskapsrådet till klinisk behandlingsforskning

En minskning av infektionsrisken vid höftprotesoperation och förbättrad vård för personer med opioidberoende kan leda till säkrare kirurgi och effektivare beroendevård. Två forskargrupper har fått närmare 20 miljoner kronor vardera för att...