09 mars 2021

Idrott ses allt oftare som en lösning på olika slags utmaningar i samtiden. Till exempel används idrott gärna som ett sätt att möta problem som följer i spåren av segregation och ojämlikhet. Frågan är vad idrott kan erbjuda när det gäller att lösa samhällsproblem: vad är just idrottens kraft?

David Ekholm och Magnus Dahlstedt.
David Ekholm och Magnus Dahlstedt är forskare och redaktörer för boken "Idrottens kraft?", som bland annat undersöker idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang.  Fotograf: Anna Nilsen

I den nyutkomna boken ”Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad” lyfts frågan om idrottens nytta i samhället. Olika verksamheter som använder idrott som ett redskap för sociala ändamål undersöks. Fokus riktas bland annat mot hur verksamheterna organiseras och de socialpedagogiska ambitioner de drivs av.
Boken bygger på tidigare forskning om organisering, samverkan och styrning samt kommuners och civilsamhällets insatser för ungdomar. Den fokuserar också på innehållet i olika verksamheter, relationer mellan människor samt socialpedagogiska praktiker.

- Genom att ta ett helhetsgrepp så integrerar vi de olika frågorna istället för att titta enskilt på dem. Vi lyfter hur olika former av idrott utformas i skärningspunkten mellan idrotts-, kultur och fritids- och socialpolitik på lokal nivå, säger David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete på LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”
Boken grundar sig på omfattande empiriska undersökningar som observationer på plats och intervjuer med politiker, tjänstepersoner, idrottsledare, sponsorer och ungdomar som deltagit i aktiviteter. Med sina empiriska exempel ger boken perspektiv på hur sociala problem framträder och förstås och vad det i sin tur möjliggör i form av lösningar och socialpolitiska insatser.

Lika möjligheter för barn och unga?

En viktig ambition för författarna är att problematisera tilltron till idrottens kraft som en lösning på olika samhällsproblem, och undersöka konkret vad det är som gör denna tilltro möjlig idag. I samhället finns det höga förväntningar på idrottsinsatser och hur de ska lösa ojämlikhet och sociala svårigheter. Något forskarna ser som en utmaning för idrotten att leva upp till.

- Vi har sett att samhället präglas av en tilltagande ojämlikhet som påverkar villkoren för ungas möjlighet att delta i idrott. Därför är det viktigt att diskutera i termer av lika möjligheter för barn och unga, oavsett vilken eventuell socialpolitisk nytta deltagande har för olika grupper, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”

Genom att undersöka idrotten i ett större, socialpolitiskt sammanhang, gör författarna det möjligt att inte bara förstå idrotten och hur den förstås av de aktörer som deltar i och utför dem. Bokens ambition är också att bidra med en djupare inblick i hur samhället ser ut idag, ifråga om ojämlikhet och segregation, och vilken betydelse detta har för hur politik utvecklas och formar villkoren för samtida former av socialt arbete.

Övriga forskare som bidragit till boken är Josef Fahlén, docent i pedagogik, Umeå universitet, Stefan Holmlid, professor i design, Linköpings universitet, Julia Rönnbäck, lektor vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, docent i pedagogik, Umeå universitet.

Idrottens kraft

Bild på bokomslag Idrottens kraft?

Boken Idrottens kraft? kom ut i januari 2021. Bokens redaktörer är David Ekholm och Magnus Dahlstedt från LiU. Medförfattare i boken är Stefan Holmlid, också forskare vid LiU samt Julia Rönnbäck från Linnéuniversitetet och Cecilia Stenling, Umeå universitet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.