10 oktober 2018

11 oktober sänder SVT första delen av ”Klimakteriet – Det ska hända dig med”. LiU och Mats Hammar, professor emeritus vid Medicinska fakulteten, bidrar med nya forskningsrön i serien.

Det är Malin Jacobson Båth, känd som programledare för bland annat Kulturnyheterna och Kobra i SVT, som ligger bakom serien. Programmet vill gå till botten med klimakteriet, vad det egentligen är och vad det gör med kvinnor som hamnat i det.

Värmevallningar

Klimakteriet beror på minskad östrogenbildning i äggstockarna och leder till symptom som värmevallningar och svettningar, sämre sömn, arbetsförmåga och humör. Dessutom ses andra förändringar som minskad ben- och muskelmassa, förändrade blodfetter, ökat kroppsfett, inflammation i fettvävnad med risk för hjärt-kärlsjukdom och flera cancersjukdomar. Sömnsvårigheter till följd av vallningar och svettningar är inte heller helt ovanligt, vilket i sig kan leda till andra problem i vardagen.

Vid Linköpings universitet har Mats Hammar en mångårig karriär som forskare inom ämnet, bland annat kring behandlingsmetoder vid klimakteriebesvär, och söktes därför upp av Malin Jacobson Båth. Hammar medverkar i första avsnittet utav två och berättar och visar det senaste om sin och hans grupps forskning.

Hösten i SVT 2018 Bildtext: Malin Jacobson Båth Foto: Janne Danielsson/SVT Bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang. Fotografens namn, Sveriges Television samt programmets titel skall alltid anges.Malin Jacobson Båth leder programmet "Klimakteriet – Det ska hända dig med". Foto Janne Danielsson/SVT– Vi ville ju gärna träffa Mats eftersom han tillsammans med sitt team är en av få som bedriver forskning kring klimakteriet och de besvär som kvinnor kan drabbas av, säger Malin Jacobson Båth.

Endorfinproduktion

Mats Hammar forskar just nu tillsammans med Anna-Clara Spetz Holm, Lotta Lindh Åstrand, Hanna Lindblom, Marie Ruber och Emilia Bering, på effekterna av träning vid klimakteriebesvär. Studien har pågått i fem år och börjar närma sig sitt slut.

– Användandet av de stora muskelgrupperna påverkar endorfinbildningen i hjärnan. Det vi vet är att endorfinerna minskar när östrogenproduktionen minskar i kroppen. Kan man höja upp skapandet av endorfiner igen borde det gå att minska irriterande symptom som värmevallningar och svettningar, förklarar Mats Hammar.

Deltagarna i studien får ett mycket specifikt konstruerat styrketräningsprogram. Deltagarna kontrolleras sedan noga på en regelbunden basis, där styrkan i de stora muskelgrupperna mäts och sedan följs upp. Dessutom tittar man på många andra effekter såsom omvandlingen av vitt fett till brunt och tar blodprover för att söka efter inflammationsmarkörer.

– Det vi kan se, utan att ha publicerat de slutgiltiga resultaten är att deltagarna halverat sina besvär på 15 veckor. Det vågar jag säga. Vi ser även en ökad muskelvolym och förbättrade blodfetter, berättar Mats Hammar.

"Subjektiva besvär"

Malin Jacobson Båth provade själv på träningsprogrammet och kände sig inspirerad efter att ha mött LiU-forskaren

– Mats forskning är ju angelägen eftersom den handlar om hur kvinnor skulle kunna lindra sina vallningar – som ju är ett av de tydligaste och vanligaste symptomen som finns i klimakteriet.
– Personligen hoppas jag att hans forskning ska inspirera andra forska vidare – man menar ju att det är svårt att forska om klimakteriet eftersom det rör sig om subjektiva besvär. Jag tror mer att det handlar om att det inte bedöms som så viktigt – att problem kopplade till kvinnors hälsa har en tendens att negligeras, det är "naturliga" besvär, klimakteriet är ingen sjukdom, man får stå ut. Jag hoppas också att Mats Hammars forskning inspirerar andra. Och så är jag förstås väldigt nyfiken på de kommande resultaten, säger Malin Jacobson Båth.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.