Kroniskt trötthetssyndrom, eller myalgisk encefalomyelit, har uppmärksammats mycket i media under den senaste tiden. Många av ingångarna i dessa rapporteringar har varit att
Sjukdomen, som också går under namnet chronic fatigue syndrome (CFS) på engelska, kännetecknas bland annat av ett långvarigt tillstånd av uttröttbarhet som inte går över när patienten vilar, sjukdomskänsla som utlöses när patienten anstränger sig och som kvarstår i mer än 24 timmar samt svårigheter med koncentration, så kallad hjärndimma. Allt detta innebär en nedsatt livskvalité hos de drabbade.
Visar på förståelse för bakgrundsmekanismer
– Fastän tillståndet är kontroversiellt och föremål för en omfångsrik vetenskaplig litteratur, visar vi i vår översiktsartikel att en förståelse av bakomliggande sjukdomsmekanismer vid ME/CFS börjar ta form, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet, som är medförfattare till den översiktsartikel som Jonas Blomberg, professor emeritus vid Uppsala universitet, sammanställt.
– I vår studie har vi sammanfattat nyligen publicerade fynd och placerat dem i sin kliniska kontext och i sjukdomens naturalförlopp. Det framträder ett mönster som bidrar till en förklaringsmodell. ME/CFS börjar ofta i samband med en infektion.
En logisk förklaring menar Linköpings- och Uppsalaforskarna är att infektionen initierar en reaktion felriktad mot kroppens egna celler, vilket påverkar flera funktioner såsom hjärnan och energimetabolismen.
– Enligt vår modell för uppkomstmekanismen av ME/CFS utvecklar patienter, med en viss ärftlig benägenhet, en felreglering av immunceller – så kallade autoreaktiva kloner eller grupper av B-celler. Under normala förhållanden förblir dessa B-celler och dess avkomma ofarliga, säger Anders Rosén.
Tidigare observerade förlopp
För att förstå uppkomsten av ME/CFS, föreslår forskarna en modell baserad på de nya vetenskapliga rönen: Exponering för vissa mikroorganismer (exempelvis Epstein-Barr virus) kan, hos en del mottagliga personer, ge upphov till felaktiga och bestående autoimmuna reaktioner.
Liknande förlopp har observerats vid exempelvis fibromyalgi, sköldkörtelrubbningar och försämrad blodtrycksreglering. Vid ME/CFS har nya evidens visat på en immunpåverkan i form av antikroppar (anti-Hsp60, anti-cardiolipin) riktade mot cellens energikraftverk, mitokondrierna. Vissa ME/CFS-patienter har autoantikroppar mot hormonreceptorer och jonkanaler.
Ett norskt forskarteam har bland annat visat att regleringen av ett nyckelenzym i mitokondrierna fungerar dåligt i ME/CFS-patienter, vilket kan förklara sänkt energiproduktion och ökad halt mjölksyra i kroppens celler.
Dessa bevis för autoantikroppar och nedsatt energiproduktion utgör tillsammans en delförklaring till det svåra tillståndet ”ansträngningsutlöst trötthet” som karakteriserar ME/CFS och som påverkar både på muskler och hjärna.
– Även om ett flertal bevis som stöder denna modell nyligen publicerats så saknas ännu länkar i beviskedjan. Vår förhoppning är dock är att modellen eller hypotesen kan generera förslag som går att testa experimentellt och därmed ytterligare öka förståelsen av sjukdomsförlopp vid ME/CFS, säger Anders Rosén.
Referenser:
Blomberg J, Gottfries C-G, Elfaitouri A, Rizwan M and Rosén A (2018) Infection Elicited Autoimmunity and Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: An Explanatory Model. Front. Immunol. 9:229.
Fluge Ø, Mella O, Bruland O, Risa K, Dyrstad SE, Alme K, Rekeland IG, Sapkota D, Røsland GV, Fosså A, Ktoridou-Valen I, Lunde S, Sørland K, Lien K, Herder I, Thürmer H, Gotaas ME, Baranowska KA, Bohnen LM, Schäfer C, McCann A, Sommerfelt K, Helgeland L, Ueland PM, Dahl O, Tronstad KJ. JCI Insight. 2016 Dec 22;1(21):e89376. doi: 10.1172/jci.insight.89376.
