Fyra år har gått sedan regeringen deklarerade att Sverige behövde ett andrum och införde gränskontroller och inskränkningar i lagstiftningen för att färre människor skulle söka asyl. Men vad var det egentligen som hände den där hösten 2015 och åren som kom? Hur var det att komma till Sverige som asylsökande?
Hearingen som hölls under lördagen den 23 november syftade bland annat till att samla in vittnesmål från de asylsökande.
Vittnesmålen handlade bland annat om att vänta på beslut, stressen att leva med tillfälliga uppehållstillstånd, att gå från att vara barn till vuxen i asylsystemet och medicinska åldersbedömningar. Ett vittnesmål om den begränsade rätten till familjeåterförening kom från en kvinna med funktionsvariation som har nekats rätt att förenas med sina barn som är kvar i hemlandet. Hon kan inte arbeta, och på grund av att hon inte uppfyller försörjningskravet får hennes barn inte komma till Sverige.
Levda erfarenheter
Det kommer också att genomföras fler, liknande hearingar. Arrangör var Asylkommissionen. Medarrangörer var flera lokala organisationer (se nedan).
- Hearingarna är ett led i att granskningen ska utgå från asylsökandes levda erfarenheter. De är viktiga dels för att lära oss mer om asylsökandes erfarenheter av deras möte med Sverige, dels för att etablera kontakt med personer som vi i ett senare skede kan nå för intervjuer. Hearingens syfte är också att informera om de problem som gör att vi vill granska asylpolitiken och sprida kännedom om Asylkommissionen bland målgrupperna, säger Sofia Häyhtiö, forskningsassistent på institutionen för samhälls- och välfärdsstudier och avdelningen för socialt arbete vid Linköpings universitet.
Tillfälliga uppehållstillstånd en stress
Asylkommissionen är ett samarbete mellan forskarvärlden och civilsamhället. Det är ett initiativ som syftar till att granska och lyfta fram vittnesmål kring det svenska asylmottagandet mellan år 2015 och 2017. Inom ramen för Asylkommissionen har projektet "Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015–2017" fått statligt anslag från Formas. Projektet leds av Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.
Samverkan
Huvudman för Asylkommissionen är Linköpings universitet, i samverkan med frivilligorganisationen Flyktinggruppernas Riksråd, FARR. Kommissionen samarbetar även med forskare på andra lärosäten.
Läs mer om vittnesmålen och om vilka organisationer som deltog vid hearingen i pressmeddelandet: .
