Ska stÀrka försÀkringsbolagen
De sÄ kallade Solvens II-reglerna trÀdde i kraft 2016 för att skÀrpa kapitalkraven och för att ersÀtta det gamla systemet med modernare och mer anpassade bestÀmmelser. Reglerna sÀtter upp kapitalkrav bÄde för försÀkringsbolagen som juridiska personer och för försÀkringsgrupper (koncerner). Syftet Àr att göra försÀkringsbolagen mer motstÄndskraftiga ekonomiskt och i förlÀngningen skydda enskilda försÀkringstagare.
Problemet Àr att reglerna för gruppsolvenskraven inte tar hÀnsyn till den befintliga bolagsrÀtten. I Solvens II betraktas företagen i en grupp som ett enda bolag (gruppsolvens), medan bolagsrÀtten dÀremot alltid betraktar varje enskilt bolag för sig.
Det finns till exempel inga föreskrifter om att bolag inom en grupp mÄste hjÀlpa varandra vid ekonomiska svÄrigheter. Och det Àr nÄgot som outtalat förutsÀtts i EU:s regelverk.
- Det Àr inte helt klart varför det blivit sÄ hÀr, sÀger Britta Behrendt Jonsson, forskare i affÀrsrÀtt vid LiU.
- I princip fanns konflikten Àven i de tidigare reglerna, men uppmÀrksammades inte för att kapitalkraven var lÀgre. Det kan vara sÄ att man helt enkelt byggde vidare pÄ tidigare regler eller i ett tidigt skede bestÀmde sig för att basera berÀkningarna pÄ regler frÄn ett annat omrÄde med en annan funktion.
Först i Sverige
Med doktorsavhandlingen The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups: On the Tension Between Regulatory Law and Company Law Àr Britta Behrendt Jonsson en av fÄ forskare som arbetar med försÀkringsrÀtt och den enda i Sverige som studerat just det hÀr regelverket. BestÀmmelserna Àr snÄriga, ofta vÀldigt tekniska, och ibland svÄra att förstÄ ocksÄ för en specialist.
Konflikten mellan de olika regelverken kan skapa flera problem. Ett exempel. Om det inte finns nÄgra tvingande krav pÄ att företag inom en grupp ska hjÀlpa varandra, vad Àr det dÄ för vits med att stÀlla krav pÄ gruppsolvens? Blir det nÄgot mer Àn en pappersprodukt?
- Ett annat problem Àr att Àgarstrukturen inom en grupp pÄverkar solvenskvoten. Beroende pÄ omstÀndigheterna kan det vara stor skillnad om ett moderbolag Àger 51 eller 100 procent av dotterbolagen, trots att solvenskravet Àr detsamma.
I avhandlingen diskuterar Britta Behrendt Jonsson olika alternativ för att lösa motsĂ€ttningen. Hon avfĂ€rdar de mest extrema alternativen â att strunta i gruppsolvenskraven respektive att förbjuda koncerner i försĂ€kringsbranschen â och förordar en kompromiss, eller sammanjĂ€mkning, av de tvĂ„ systemen.
- Det finns ett visst tolkningsutrymme inom regelverket och vissa tolkningar gör problemen mindre Àn andra. Det gÄr ocksÄ att göra regelverket mer flexibelt utan att behöva göra om det i grunden, sÀger hon.
Nackdelar och fördelar
Britta Behrendt Jonsson vill inte gÄ sÄ lÄngt som nÄgra andra bedömare och helt döma ut Solvens II-direktivet.
Efter disputationen fortsÀtter Britta Behrendt Jonsson som forskare och lÀrare vid LiU. Foto: Mikael Sönne
- Det hÀr Àr ett problem, det Àr uppenbart. Men jag tror att reglerna haft flera andra positiva effekter, inte minst har det gjort försÀkringsbolagen mer riskmedvetna, sÀger hon.
- DÀremot borde kanske jurister och branschföretrÀdare kommit in i arbetet lite tidigare. Trots att EU höll pÄ sÄ lÀnge mÀrks det att i alla fall juristerna kom med ganska sent.
Trots att direktivet syftar till harmonisering inom EU visar avhandlingen ocksÄ att tillÀmpningen av reglerna skiljer sig nÄgot mellan Tyskland och Sverige.
- Britta Behrendt Jonsson försvarar sin avhandling i affÀrsrÀtt den 12/10 2018. Handledare har varit Jan Kellgren, adjungerad professor, och Herbert Jacobson, docent, bÄda vid Linköpings universitet.
