26 mars 2020

Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt ett kvantmekaniskt fenomen som påverkar bildandet av fria laddningar i de organiska solcellerna. ”Kan vi förstå på djupet vad det är som händer kan vi också öka effektiviteten”, säger Olle Inganäs, professor emeritus.

Qingzhen Bian Fotograf: Magnus Johansson
Qingzhen Bian fick göra om experimentet många gånger, men resultatet blev det samma.
Doktoranden Qingzhen Bian fick märkliga resultat när han i experiment skulle optimera ett solcellsmaterial bestående av två ljusabsorberande polymerer och ett acceptormaterial. Olle Inganäs, professor emeritus vid avdelningen Biomolekylär och organisk elektronik, bad honom göra om för att utesluta mätfel. Gång på gång, i experiment utförda både vid LiU och hos kollegor i Lund, hände samma sak: i signaturen från den optiska absorptionen och bildandet av en fotoström i solcellsmaterialet uppstod en liten periodisk vågform under några hundra femtosekunder. Varför?

Förklaringen har publicerats i Nature Communications.

Koherens uppstår

Lite bakgrund: När ljus i form av fotoner absorberas i en halvledande polymer skapas ett så kallat exciterat tillstånd. Det består av hål i grundtillståndet som elektronerna fortfarande attraheras av - elektronerna släpper inte taget och laddningstransporten, fotoströmmen, uteblir. När den elektrondonerande polymeren blandas med en polymer som accepterar elektroner kan elektronerna frigöras. Elektronen behöver då bara ta ett litet språng för att komma loss och energiförlusten minimeras. Hålen elektronerna lämnar efter sig sätter fart på laddningstransporten och solcellen börjar leverera el.

Så långt är forskarna överens: men så dök den märkliga vågformen upp i experimenten.

Olle InganäsOlle Inganäs, professor emeritus Foto THOR BALKHED– Den enda tänkbara förklaringen är att det uppstår en koherens mellan det exciterade systemet och de separerade laddningarna. Vi bad kvantkemister att titta på detta och det vi ser i experiment efter experiment stämmer väl med deras beräkningar, säger Olle Inganäs.

I den kvantmekaniska skalan vibrerar atomer, framför allt när de värms upp. Det är dessa vibrationer som på något vis samverkar med varandra och med det exciterade systemet av elektroner - vågfaserna följer varandra och det uppstår koherens.
– Koherensen bidrar till att skapa de laddningar som ger fotoströmmen, och det sker i rumstemperatur, men vi vet ännu inte varför eller hur, säger Olle Inganäs.

Molekyldesign

Samma kvantmekaniska koherens finns i den biologiska världen.
– Fenomenet finns och är betydelsefullt, men mer än så vet vi inte ännu. Inom biofysiken rasar en hetsig debatt om fotosyntetiska system har lärt sig att utnyttja koherensen eller inte. Jag ser det som osannolikt att naturen under årmiljoner av utveckling inte utnyttjat fenomenet till sin fördel, säger Olle Inganäs.

– Om vi bättre förstod hur laddningsbärarna bildas, vad det är som styr förloppet, borde vi kunna utnyttja det för att öka effektiviteten i de organiska solcellerna. Vibrationerna beror på molekylens struktur och kan vi designa molekyler som bidrar till att öka fotoströmmen kan vi också använda fenomenet till vår fördel, säger han.

Forskningen har i huvudsak finansierats via medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

, Qingzhen Bian, Fei Ma, Shula Chen, Qi Wei, Xiaojun Su, Irina A. Buyanova, Weimin M. Chen, Carlito S. Ponseca Jr, Mathieu Linares, Khadga J. Karki, Arkady Yartsev & Olle Inganäs. Nature Communications 2020. DOI 10.1038/s41467-020-14476-w

Qingzhen Bian försvarar sin doktorsavhandling 2 april 2020, på Campus Valla, Linköpings universitet.
, Qingzhen Bian, Biomolekylär och organisk elektronik, Institutionen för fysik, kemi och biologi, 2020.

Quingzhen Bian, IFM, solar cellQingzhen Bian Foto Magnus Johansson

Kontakt

Nyheter Biomolekylär och organisk elektronik

En kristall som sitter på en svart duk.

Kvantbitar skapas med oväntade material

För första gången har forskare visat att egenskaper hos materialfamiljen perovskiter kan användas för att skapa så kallade kvantbitar. Fynden banar väg för billigare material i framtidens kvantdatorer.

LiU-forskare på listan över världens mest citerade

Forskare från LiU tar plats bland världens mest inflytelserika. Clarivate har återigen listat dem som tillhör den översta procenten mest citerade i sina forskningsfält.

Porträtt( Feng Gao).

Prestigefyllt fysikpris till Feng Gao

Årets Göran Gustafssonpris i fysik går till LiU-professorn Feng Gao. Hans forskning fokuserar på hur nya material kan användas för nästa generations solceller och lysdioder bland annat. Prissumman ligger på totalt 7,5 miljoner kronor.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.