žŁÀûŒ§

30 oktober 2017

Kanske fanns det några blivande ingenjörer bland de elever som var med på invigningen av Fenomenmagasinet senaste installation - en längdmätare med millimeterprecision.

- Vi vill vÀcka intresset för teknik och naturvetenskap redan i lÄg Älder. Barn och ungdomars bild av forskare och ingenjörer Àr ofta att det en gammal gubbe med yvigt hÄr och vit rock, en mystisk person som man inte kan relatera till. Vi vill visa att de kan vara vanliga mÀnniskor, sÀger Lasse Alfredsson, ordförande i styrelsen för Fenomen-magasinet, och ocksÄ ordförande i nÀmnden för skolsamverkan pÄ Linköpings universitet.

Den lÀngdmÀtare som nyligen invigdes pÄ Fenomenmagasinet Àr en vidareutveckling av de mÀtinstrument som började utvecklas pÄ Saab pÄ 1960-talet. Med hjÀlp av mikrovÄgsteknik tog man dÄ fram ett radarinstrument för att mÀta nivÄn av lasten i tankfartyg. Drivande i det arbetet var Olle Edvardsson frÄn Linköping. 

- Den Àldsta anteckningen, med lösa funderingar, Àr frÄn 1971. Sedan tog det nÄgot Är innan idén kÀndes bÀrande. I början av 1973 fattades det viktiga beslutet att göra ett fÀlttest pÄ en bÄt pÄ hösten samma Är, sÀger han.

Med den nya radartekniken blev man först i vÀrlden med det nya tillÀmpnings-omrÄdet, och det marina anvÀndningsomrÄdet expanderade senare till land- och processindustrin. MÀtaren fungerar sÄ, att den frÄn en antenn skickar radarsignaler som reflekteras pÄ ytan, och man berÀknar sedan nivÄn genom att jÀmföra skickad och reflekterad signal.

- Den egentliga anledningen till att vi slog igenom sÄ snabbt som vi gjorde var nog att det byggdes vÀldigt mÄnga fartyg pÄ den tiden, och att de dÄ vuxit mycket i storlek till typiskt 250 000 ton. Storleken medförde ovÀntade problem dÄ flera fartyg exploderade vilket tvingade fram regelÀndringar som gjorde Saabs system nÀstan ensamt om att klara kraven. Först 1984 dök det första konkurrerande radarsystemet upp.

MÀtinstrumentet som satts upp pÄ Fenomenmagasinet Àr enkel att prova för besökarna. Man stÀller sig pÄ markeringar pÄ golvet, och instrumentet lÀser dÄ med radar av exakt hur lÄng man Àr, och visar resultatet pÄ en skÀrm.

- Det Àr en vÀldigt illustrativ upplevelse.  Med lÀngdmÀtaren hoppas vi att eleverna ska lÀra sig mer om radar och fÄ förstÄelse och intresse för vad man kan anvÀnda det till, sÀger Lasse Alfredsson.

2001 tog företaget Emerson över vidareutvecklingen av ursprungsinstrumentet, och idag  har man kunder över hela vÀrlden. MÀtaren gÄr att anvÀnda inom flera omrÄden, men Àr mycket inriktad mot olja och raffinerade produkter.

- Vi Àr glada över att mÀtaren satts upp hÀr. Vem vet, förhoppningsvis vÀcker vi intresse hos nÄgra elever, och om nÄgra Är kanske de söker jobb hos oss som ingenjörer, sÀger HÄkan Delin, mjukvaruutvecklare vid Emerson.

- Det Àr viktigt att synas som företag. Just nu Àr arbetsmarknaden vÀldigt het, och det Àr inte sÄ lÀtt att rekrytera ingenjörer, sÄ man mÄste sticka ut, fortsÀtter Lars-Ove Larsson, ocksÄ han mjukvaruutvecklare vid Emerson. 

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.