žŁÀûŒ§

18 juni 2019

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Tim Cornelissen Fotograf: Thor Balkhed
– Jag är tacksam över att jag blivit utvald att åka till Nobel-mötet i Lindau. Jag har även blivit ombedd, som en av 30, att presentera en poster och en kort beskrivning av min forskning inför alla deltagare, inklusive Nobel-pristagarna. Det känns extra speciellt, säger Tim Cornelissen, doktorand vid Avdelningen komplexa material och system.

Hans forskning handlar om nya organiska ferroelektriska material och presentationen är en fortsättning på det arbete som publicerades i Science Advances hösten 2017. Då demonstrerade forskarna, under ledning av professor Martijn Kemerink, ett material vars ledningsförmåga kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

– Vi har arbetat vidare med detta och har fått en bättre förståelse för den här typen av material. Vi har även fått fram fler material som beter sig på liknande vis, säger Tim Cornelissen, som ser mycket fram emot mötet.

Nobel-mötet på Lindau har hållits varje år sedan 1951. Syftet har varit det samma allt sedan dess: att ge en möjlighet för unga lovande forskare att träffa och samtala med Nobelpristagare. Varje år bjuds mellan 500 och 600 studenter, doktorander och postdoktorer in efter en urvalsprocess. Mötet handlar antingen om fysiologi och medicin eller fysik och kemi. Vart tredje år hålls även ett möte kring ekonomisk vetenskap. Årets möte, som hålls 30 juni - 5 juli, ägnas åt fysik, speciellt om kosmologi, laserfysik och gravitationsvågor.



Forskningen

Senaste nytt från LiU

TvÄ kvinnor stÄr framför tvÄ datorskÀrmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?