25 november 2020

I debatten om samhällets och kommuners beredskap under den pågående coronapandemin har utmaningarna inom omsorg och utbildning ofta hamnat i fokus. Men även frågor som rör kommunernas förmåga att stötta det lokala näringslivet har fått stor uppmärksamhet.

Handsprit på Kårallen.
Fotograf: THOR BALKHED
Sedan pandemin slog till i början av året har landets kommuner haft stora utmaningar att klara av sina olika verksamheter och att fatta beslut under en samhällskris. Flera stödinsatser och åtgärdspaket har tagits fram på olika politiska nivåer för att stötta kommunerna. Brita Hermelin och Bo Persson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt kommunernas insatser för näringslivet under ett tidigt skede av covid19-pandemin.

Utifrån intervjuer med respondenter för de östgötska kommunerna beskrivs erfarenheterna av näringslivsarbetet under våren 2020 i studien. Hur använde kommunerna sitt eget handlingsutrymme och hur såg relationen till regionens arbete och nationella satsningar ut? Det är några av de frågor som berörs i intervjuerna med representanter för näringslivsfunktioner i tio av länets 13 kommuner samt Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Utmaningar för organisationer under stress

Studien diskuterar hur en tillitsfull kommunikation mellan kommuner och företag på lokal nivå är viktigt för att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta är något som blir extra viktigt under en kris och även extra utmanade då organisationer är under stress. Studien diskuterar hur kommunerna under krisen har ställts inför komplicerade dialoger med ett lokalt näringsliv under svåra förhållanden.

Rapporten visar att en intensiv kommunikation pågick mellan kommunerna i Östergötland under våren 2020 och att detta bidrog till ett värdefullt erfarenhetsutbyte om insatserna i respektive kommun. Kommunerna arbetade också med att sprida information till det lokala näringslivet om olika nationella satsningar för att stötta företagen.

Samverkan mellan kommuner och med Region Östergötland beskrivs som positiv av många respondenter. Under våren ordnade Region Östergötland återkommande möten för kommunens näringslivsansvariga, något som sågs som ett värdefullt stöd.

Det lokala i lokalt näringslivsarbete

– Vi har sett att kommunikationen mellan kommuner har haft betydelse för de näringslivsansvariga, man har påverkats och inspirerats av hur andra kommuner har jobbat. Men det har också gett upphov till viss konkurrens och osäkerhet om vilka förväntningar man bör ta hänsyn till, säger Bo Persson, forskare på CKS.

— Vi har också sett att kommunernas agerande varierar och försökt att identifiera hur respondenterna förklarar bakgrunden till variationerna. Här kan vi se att det finns kopplingar till organisatoriska förhållanden och förhållanden i den lokala geografin. Organisatoriska förhållanden kan handla om hur näringslivsfunktionen är organiserad (inom förvaltningen eller i bolag) och geografin kan handla om den lokala näringslivsstrukturen, säger Brita Hermelin, forskare på CKS.

Avslutningsvis ställs frågan: ”Vad är lokalt i lokalt näringslivsarbete?” För att besvara detta särskiljer författarna tre dimensioner; det lokala myndighetsarbetet, lokal informationsspridning om statliga satsningar och lokala näringslivsstrategier. Rapportens avslutningsdiskussion resonerar om hur dessa olika dimensioner av det ”lokala” i kommunernas näringslivsarbete exponeras och aktiveras på olika sätt i tider av dramatisk kris som Coronapandemin har medfört.

-----------------------------------------------------
Resultatet av studien presenteras i sin helhet i ett arbetsnotat som publiceras i december. Författarna till arbetsnotatet är Brita Hermelin och Bo Persson. Gissur Erlingsson har bidragit till arbetet genom att synpunkter på upplägg och manus, Elin Svensson som arbetade som forskningsassistent under våren 2020 genomförde intervjuerna.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

en kille och hans hund ligger och vilar på en gräsmatta

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.