25 november 2020

I debatten om samhällets och kommuners beredskap under den pågående coronapandemin har utmaningarna inom omsorg och utbildning ofta hamnat i fokus. Men även frågor som rör kommunernas förmåga att stötta det lokala näringslivet har fått stor uppmärksamhet.

Handsprit på Kårallen. Fotograf: THOR BALKHED
Sedan pandemin slog till i början av året har landets kommuner haft stora utmaningar att klara av sina olika verksamheter och att fatta beslut under en samhällskris. Flera stödinsatser och åtgärdspaket har tagits fram på olika politiska nivåer för att stötta kommunerna. Brita Hermelin och Bo Persson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt kommunernas insatser för näringslivet under ett tidigt skede av covid19-pandemin.

Utifrån intervjuer med respondenter för de östgötska kommunerna beskrivs erfarenheterna av näringslivsarbetet under våren 2020 i studien. Hur använde kommunerna sitt eget handlingsutrymme och hur såg relationen till regionens arbete och nationella satsningar ut? Det är några av de frågor som berörs i intervjuerna med representanter för näringslivsfunktioner i tio av länets 13 kommuner samt Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Utmaningar för organisationer under stress

Studien diskuterar hur en tillitsfull kommunikation mellan kommuner och företag på lokal nivå är viktigt för att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta är något som blir extra viktigt under en kris och även extra utmanade då organisationer är under stress. Studien diskuterar hur kommunerna under krisen har ställts inför komplicerade dialoger med ett lokalt näringsliv under svåra förhållanden.

Rapporten visar att en intensiv kommunikation pågick mellan kommunerna i Östergötland under våren 2020 och att detta bidrog till ett värdefullt erfarenhetsutbyte om insatserna i respektive kommun. Kommunerna arbetade också med att sprida information till det lokala näringslivet om olika nationella satsningar för att stötta företagen.

Samverkan mellan kommuner och med Region Östergötland beskrivs som positiv av många respondenter. Under våren ordnade Region Östergötland återkommande möten för kommunens näringslivsansvariga, något som sågs som ett värdefullt stöd.

Det lokala i lokalt näringslivsarbete

– Vi har sett att kommunikationen mellan kommuner har haft betydelse för de näringslivsansvariga, man har påverkats och inspirerats av hur andra kommuner har jobbat. Men det har också gett upphov till viss konkurrens och osäkerhet om vilka förväntningar man bör ta hänsyn till, säger Bo Persson, forskare på CKS.

— Vi har också sett att kommunernas agerande varierar och försökt att identifiera hur respondenterna förklarar bakgrunden till variationerna. Här kan vi se att det finns kopplingar till organisatoriska förhållanden och förhållanden i den lokala geografin. Organisatoriska förhållanden kan handla om hur näringslivsfunktionen är organiserad (inom förvaltningen eller i bolag) och geografin kan handla om den lokala näringslivsstrukturen, säger Brita Hermelin, forskare på CKS.

Avslutningsvis ställs frågan: ”Vad är lokalt i lokalt näringslivsarbete?” För att besvara detta särskiljer författarna tre dimensioner; det lokala myndighetsarbetet, lokal informationsspridning om statliga satsningar och lokala näringslivsstrategier. Rapportens avslutningsdiskussion resonerar om hur dessa olika dimensioner av det ”lokala” i kommunernas näringslivsarbete exponeras och aktiveras på olika sätt i tider av dramatisk kris som Coronapandemin har medfört.

-----------------------------------------------------
Resultatet av studien presenteras i sin helhet i ett arbetsnotat som publiceras i december. Författarna till arbetsnotatet är Brita Hermelin och Bo Persson. Gissur Erlingsson har bidragit till arbetet genom att synpunkter på upplägg och manus, Elin Svensson som arbetade som forskningsassistent under våren 2020 genomförde intervjuerna.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Några kvinnor som går på en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Två händer.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.