17 maj 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av årets huvudtalare är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden Fotograf: Karin Midner
Brita Hermelin är en av huvudtalarna på EDAY 2024 den 29 maj i Linköping.

Hon kommer att dela med sig av insikter från sin forskning ”Omställning på riktigt – Att attrahera och mobilisera för industrietableringar: Lärdomar från Skellefteå”.

– Jag ska prata om hur den globala strukturomvandlingen mot det som i debatten kallas grön industri och grön energi ställer stora krav på kommunernas kapacitet för att möjliggöra de stora fysiska etableringarna som det här medför, säger Brita Hermelin.

– Mer konkret kommer jag att ta min utgångspunkt i en stor industrietablering i Skellefteå, en batterifabrik. Den etableringen kräver att samhällsstrukturer byggs ut. Mitt fokus är att resonera om på vilket sätt kommunerna är involverade i att utveckla dessa strukturer som omfattar allt från fysisk infrastruktur, såsom vägar och elnät, markfrågor till vård, skola, omsorg och kultur. Kommunerna gör inte allt i detta men de gör mycket!

Omställning med geografiska skiften

Att få perspektiv på den omställning i befinner oss i, och som också drivs på av globala överenskommelser om miljömål tror Brita Hermelin är något av det viktigaste som deltagarna får med sig från EDAY.

– Jag är geograf, jag kommer ge perspektiv på de geografiska dimensionerna av detta i ett svenskt perspektiv, som att de stora investeringarna sker utanför storstadsregionerna och i regioner som under en tid har karakteriserats av tillbakagång av befolkning och sysselsättning. Så omställningen omfattar många dimensioner, inklusive geografiska skiften.

Omställningen med utgångspunkt i energi, miljö och hållbarhet är temat för EDAY 2024. Men kommer våra resurser att räcka till för den omställningen? Dagen bjuder på en djupdykning i frågan och utforskar också de potentiella målkonflikter som kan uppstå.

– Det här är en fråga som påverkar oss alla och en fråga som vi som individer, medarbetare, företagare och förtroendevalda behöver förstå och förhålla oss till, säger Brita Hermelin.

Huvudtalare, utöver Brita Hermelin, är Gunnar Wetterberg, författare, samhällsdebattör och känd som vinnare av SVT-programmet På spåret.

Kontakt

Läs fler nyheter från CKS

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Några kvinnor som går på en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.