17 maj 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av årets huvudtalare är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden Fotograf: Karin Midner
Brita Hermelin är en av huvudtalarna på EDAY 2024 den 29 maj i Linköping.

Hon kommer att dela med sig av insikter från sin forskning ”Omställning på riktigt – Att attrahera och mobilisera för industrietableringar: Lärdomar från Skellefteå”.

– Jag ska prata om hur den globala strukturomvandlingen mot det som i debatten kallas grön industri och grön energi ställer stora krav på kommunernas kapacitet för att möjliggöra de stora fysiska etableringarna som det här medför, säger Brita Hermelin.

– Mer konkret kommer jag att ta min utgångspunkt i en stor industrietablering i Skellefteå, en batterifabrik. Den etableringen kräver att samhällsstrukturer byggs ut. Mitt fokus är att resonera om på vilket sätt kommunerna är involverade i att utveckla dessa strukturer som omfattar allt från fysisk infrastruktur, såsom vägar och elnät, markfrågor till vård, skola, omsorg och kultur. Kommunerna gör inte allt i detta men de gör mycket!

Omställning med geografiska skiften

Att få perspektiv på den omställning i befinner oss i, och som också drivs på av globala överenskommelser om miljömål tror Brita Hermelin är något av det viktigaste som deltagarna får med sig från EDAY.

– Jag är geograf, jag kommer ge perspektiv på de geografiska dimensionerna av detta i ett svenskt perspektiv, som att de stora investeringarna sker utanför storstadsregionerna och i regioner som under en tid har karakteriserats av tillbakagång av befolkning och sysselsättning. Så omställningen omfattar många dimensioner, inklusive geografiska skiften.

Omställningen med utgångspunkt i energi, miljö och hållbarhet är temat för EDAY 2024. Men kommer våra resurser att räcka till för den omställningen? Dagen bjuder på en djupdykning i frågan och utforskar också de potentiella målkonflikter som kan uppstå.

– Det här är en fråga som påverkar oss alla och en fråga som vi som individer, medarbetare, företagare och förtroendevalda behöver förstå och förhålla oss till, säger Brita Hermelin.

Huvudtalare, utöver Brita Hermelin, är Gunnar Wetterberg, författare, samhällsdebattör och känd som vinnare av SVT-programmet På spåret.

Kontakt

Läs fler nyheter från CKS

En stolpe med en massa gatuskyltar på.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Flygfoto över ett industriområde.

Kommuner och forskare letar lösningar för industriell och urban symbios

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur?

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.