22 april 2024

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskare undersökt hur stor del av länens befolkningstillväxt som har varit koncentrerad till länets största kommun och hur mycket som har nått övriga kommuner i länet.   

en graf som pekar uppåt framför en bild på ett hyreshus Fotograf: Scandinav/Jens Lindström

Staten har under lång tid eftersträvat att alla delar av Sverige utvecklas och att de har en positiv befolkningsutveckling.

– Vi vet sedan tidigare att storstadsregionerna har haft en stor befolkningstillväxt medan många kommuner i framför allt Norrlands inland har haft en motsatt utveckling. Den här studien fokuserar på hur jämn eller ojämn kommunernas befolkningsutveckling har varit inom länen säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av rapportens författare.

Tillsammans med Lisa Narveby, masterstudent i statsvetenskap på Linköpings universitet, har han kartlagt utvecklingen under de senaste 20 åren.

Större befolkningstillväxt i de största kommunerna och dess kranskommuner

Studien visar att det generellt sett har varit den största kommunen i länen som har haft störst tillväxt. Samtidigt har befolkningsutvecklingen i kommuner som ligger långt ifrån länets största kommun många gånger gått åt det motsatta hållet. De största kommunernas kranskommuner visade däremot en mer varierande utveckling.

Här ser vi en stor skillnad mellan länen. I vissa län har nästan all befolkningstillväxt skett i den största kommunen. I andra län har betydligt fler kommuner haft en betydande befolkningstillväxt och då inte minst de kommuner som ligger nära den största kommunen.

Befolkningsutvecklingen har varit jämnast i storstadsområdena där den totala tillväxten också har varit hög. Att tillväxten var ojämlik i Västerbotten, med en stor universitetsort i ena hörnet av länet samtidigt som stora delar av länet är relativt glesbefolkat, var också förväntat.

Mest överraskande för författarna var i stället skillnaderna i tillväxt mellan kommuner i län med liknande geografiska förutsättningar. Jönköpings- och Örebro län har till exempel haft samma totala befolkningstillväxt och en liknande storlek på antalet invånare, men befolkningstillväxten är betydligt mer jämlik i Jönköpings län än i Örebro län.

Staten, regionerna och kommunerna har alla en del i utvecklingen

Att staten och regionerna har lokaliserat mycket av sin verksamhet såsom universitet och sjukhus till de största kommunerna i länen är troligtvis en viktig anledning till den ojämna befolkningstillväxten inom länen. Regionernas ansvar för kollektivtrafiken utgör sannolikt också ett verktyg i arbetet med att skapa en jämlik utveckling inom länen. Men författarna framhäver även kommunernas egen roll i det här arbetet:

En del av de kommuner har lyckats utnyttja den utvecklingspotential som närheten till länets största kommun erbjuder. Andra kommuner med till synes liknande geografiska förutsättningar har inte lyckats lika väl i det avseendet, avslutar Wänström.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

07 april 2026

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

02 april 2026

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Några kvinnor som går på en trottoar.

24 februari 2026

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?