žŁÀûŒ§

22 april 2024

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskare undersökt hur stor del av länens befolkningstillväxt som har varit koncentrerad till länets största kommun och hur mycket som har nått övriga kommuner i länet.   

en graf som pekar uppÄt framför en bild pÄ ett hyreshus
Fotograf: Scandinav/Jens Lindström

Staten har under lång tid eftersträvat att alla delar av Sverige utvecklas och att de har en positiv befolkningsutveckling.

– Vi vet sedan tidigare att storstadsregionerna har haft en stor befolkningstillväxt medan många kommuner i framför allt Norrlands inland har haft en motsatt utveckling. Den här studien fokuserar på hur jämn eller ojämn kommunernas befolkningsutveckling har varit inom länen säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av rapportens författare.

Tillsammans med Lisa Narveby, masterstudent i statsvetenskap på Linköpings universitet, har han kartlagt utvecklingen under de senaste 20 åren.

Större befolkningstillväxt i de största kommunerna och dess kranskommuner

Studien visar att det generellt sett har varit den största kommunen i länen som har haft störst tillväxt. Samtidigt har befolkningsutvecklingen i kommuner som ligger långt ifrån länets största kommun många gånger gått åt det motsatta hållet. De största kommunernas kranskommuner visade däremot en mer varierande utveckling.

Här ser vi en stor skillnad mellan länen. I vissa län har nästan all befolkningstillväxt skett i den största kommunen. I andra län har betydligt fler kommuner haft en betydande befolkningstillväxt och då inte minst de kommuner som ligger nära den största kommunen.

Befolkningsutvecklingen har varit jämnast i storstadsområdena där den totala tillväxten också har varit hög. Att tillväxten var ojämlik i Västerbotten, med en stor universitetsort i ena hörnet av länet samtidigt som stora delar av länet är relativt glesbefolkat, var också förväntat.

Mest överraskande för författarna var i stället skillnaderna i tillväxt mellan kommuner i län med liknande geografiska förutsättningar. Jönköpings- och Örebro län har till exempel haft samma totala befolkningstillväxt och en liknande storlek på antalet invånare, men befolkningstillväxten är betydligt mer jämlik i Jönköpings län än i Örebro län.

Staten, regionerna och kommunerna har alla en del i utvecklingen

Att staten och regionerna har lokaliserat mycket av sin verksamhet såsom universitet och sjukhus till de största kommunerna i länen är troligtvis en viktig anledning till den ojämna befolkningstillväxten inom länen. Regionernas ansvar för kollektivtrafiken utgör sannolikt också ett verktyg i arbetet med att skapa en jämlik utveckling inom länen. Men författarna framhäver även kommunernas egen roll i det här arbetet:

En del av de kommuner har lyckats utnyttja den utvecklingspotential som närheten till länets största kommun erbjuder. Andra kommuner med till synes liknande geografiska förutsättningar har inte lyckats lika väl i det avseendet, avslutar Wänström.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

29 september 2025

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Valentin Polishchuk.

27 juni 2025

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

TvÄ kvinnor och en man stÄr vid ett runt bord

12 juni 2025

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.