福利姬

Elisabeth Ohlson Wallin Foto Lars Pehrson/SvD/TTDet är Statens konstråd som förser LiU med offentlig konst och med jämna mellanrum flyttas de omkring till helt nya offentliga platser.
Nu har Temahuset stått på tur och fått ett 30-tal nya konstverk, förutom lite omhängning av en del gamla.

Det är också Statens konstråd som nu föreslagit att Elisabeth Ohlson Wallins verk Nattvarden ska hängas upp på tema Genus, en trappa upp i Temahuset.
– Det är ett passande val. Särskilt som verket visades 1998, året innan tema Genus startades på LiU, säger Alma Persson, lektor och avdelningschef.

När Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo (Se människan) först visades i Uppsala Domkyrka 1998 gick ett ramaskri genom den svenska kristenheten.
Fotografierna, alla kopplade till bibelcitat, ansågs ha ett alltför provokativt bildspråk.
De 12 fotografier som ingår i Ecce Homo är kopplade till bibelcitat och porträtterar Jesus i HBTQ-miljöer, med lärjungarna gestaltade som transvestiter och homosexuella.

I den rådande tidsandan väckte verken stort motstånd, även om det också hördes positiva röster i debatten.
Det gick så långt att dåvarande påven ställde in ärkebiskopens KG Hammars audiens i Vatikanen.
Och när riksdagens tvärpolitiska homo-grupp såg till att Ecce Homo kom till riksdagen blev det hårda ord från politiker. Carl Bildt kallade det ett jippo och jämförde det med att man skulle haft en Pol Pot-utställning. Homo-gruppens ordförande dödshotades.

Och när Ecce Homo visades i Norrköping 1999 samlades cirka 4 000 personer för att demonstrera, en del handgripligt.
Kommer det att bli handgripligheter nu också på tema Genus?
– Knappast. Det skulle minst sagt förvåna oss. Idag är tidsandan en annan, säger Alma Persson.

Elisabeth Ohlson Wallins bilder är en kommentar till det moderna utanförskapet ställt mot bibelns bild av hur Jesus inte väjer för utstötta – är det aktuellt i genusforskningen idag?

– Nattvarden är ett queer-politiskt konstverk och, visst, den har aktualitet också idag. Men sedan 1999 har forskningsområdet fått en annan bredd. Inte minst med tanke på att genusforskningen idag ofta har ett intersektionellt perspektiv och studerar till exempel hur genus/kön i samspelar med andra sociala kategoriseringar, som etnicitet, rasifiering, sexualitet, funktionsvariation, ålder, klass eller nationalitet, säger Alma Persson.