žŁÀûŒ§

17 september 2018

Homosexuella och heterosexuella par som har fått barn genom surrogatbehandling utomlands upplever inte förhöjda stressnivåer kopplade till sitt föräldraskap. Flertalet tycker att de kan vara öppna om barnets ursprung och bemöts väl i den svenska hälso- och sjukvården. Det visar en ny studie från LiU och Reproduktionsmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping.

En nyfödd bebis som ligger under en filt.I studien har 30 familjer som har Äkt utomlands och fÄtt surrogatbehandling svarat pÄ en enkÀtundersökning om sina erfarenheter. Foto: Istock

Surrogatmödraskap Àr en i mÄnga lÀnder kontroversiell metod att fÄ barn, som innebÀr att en annan kvinna vÀntar och föder barnet innan förÀldraskapet övergÄr till det bestÀllande paret. I Sverige Àr metoden förbjuden men en del svenska par Äker utomlands och fÄr behandlingen, frÀmst till Indien och USA men ocksÄ till Ryssland och Ukraina.

– Vi har saknat samlad kunskap om deras erfarenheter eftersom metoden inte erbjuds i Sverige. Men eftersom barnen nu vĂ€xer upp i vĂ„rt land och gĂ„r till skolan och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden hĂ€r, tycker vi att det Ă€r viktigt att ta reda pĂ„ familjens upplevelser, sĂ€ger Gunilla Sydsjö, forskningsledare vid kvinnokliniken pĂ„ Universitetssjukhuset i Linköping och professor i psykosocial obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet.

I studien svarar 30 familjer som har Äkt utomlands och fÄtt surrogatbehandling pÄ en enkÀtundersökning om sina erfarenheter. Av dem Àr 18 heterosexuella par och 12 homosexuella par med gaypappor. I surrogatbehandlingen hade i vissa fall egna Àgg och spermier anvÀnts och i andra fall donerade Àgg och egna spermier.

Kunde vara öppna

Resultaten visade att alla par utom ett fortfarande levde tillsammans och hade ett barn i Äldern 3 mÄnader till 5 Är.

– StressnivĂ„erna över förĂ€ldraskapet var relativt lĂ„ga, bĂ„de bland heterosexuella och homosexuella par. Speciellt upplevde gaypapporna att de kunde vara öppna om sitt barns ursprung, sĂ€ger Gunilla Sydsjö.

NĂ€stan alla förĂ€ldrar var i sina kontakter med hĂ€lso- och sjukvĂ„rden öppna om hur barnet hade kommit till. Gaypapporna var betydligt mer öppna i kontakter med BVC, förskolan och barnets fritidsaktiviteter Ă€n de heterosexuella paren var. En majoritet av gaypapporna uttryckte att de hade behandlats positivt eller som ”vilken annan förĂ€lder som helst”.

– Resultaten Ă€r positiva eftersom de tyder pĂ„ att barn som kommit till genom surrogatmödraskap bemöts som alla andra och att deras förĂ€ldrar inte upplever ökad stress kopplat till att vara förĂ€ldrar. De upplever inte heller svĂ„righeter i kontakt med vĂ„rden, sĂ€ger Gunilla Sydsjö.

Socialt och ekonomiskt starka

Svaren kommer frÄn par som varit positiva till att berÀtta om sina erfarenheter, vilket kan göra att negativa erfarenheter inte kommit fram. Det Àr ocksÄ en socialt och ekonomiskt stark grupp förÀldrar som svarat, som klarat att gÄ igenom en lÄng process utomlands, och kunnat betala de höga behandlingskostnaderna pÄ mellan 500 000 och 1 miljon kronor, konstaterar forskarna.

Studien Àr genomförd i samarbete med Linköpings universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Artikel: , Gunilla Sydsjö, Agneta Skog Svanberg, Claudia Lampic, Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, publicerad 3 september, doi: 10.1111/aogs.13456.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.