žŁÀûŒ§

29 januari 2020

När företag energieffektiviserar kan stora positiva mervärden uppstå, ibland väl så viktiga som energibesparingen i sig. Samtidigt finns viktiga skillnader i företagens arbete för att minska energianvändningen. Det visar ny forskning vid LiU.

Josefine Rasmussen, doktorand företagsekonomi.
Josefine Rasmussen, Linköpings universitet. Foto: Mikael Sönne

Olikheter i samma bransch

I avhandlingen Management control for sustainability - Activities and procedures for energy management in industrial companies undersöker Josefine Rasmussen dels hur energiintensiva industrier ur ett styrnings- och beslutsfattandeperspektiv arbetar för att minska sin energianvändning, dels olika positiva mervärden och i vilken grad dessa inkluderas vid olika investeringsbeslut. I avhandlingen tas ett flernivåperspektiv där både den strategiska och den operativa dimensionen av energiledning beaktas.

Med energiledning, engelskans ”energy management”, menas det systematiska arbete företagen gör för att kontrollera och minska sin energianvändning. En av de fyra artiklarna i avhandlingen studerar tre energiintensiva svenska företag inom massa- och pappersindustrin och visar både likheter och skillnader i vilka styrningsaktiviteter och procedurer som finns och hur de används för energiledningsarbetet.

- De tre företagen verkar i samma bransch, massa- och papper, och arbetar efter samma lagkrav och andra förutsättningar. Ändå är skillnaderna stora, ja, större än jag trodde, säger Josefine Rasmussen.

Inte bara en kostnad

Olikheterna gäller bland annat i vilken mån energianvändning ses som en strategisk hållbarhetsfråga för hela företaget eller som ett ”särintresse” med dålig förankring genom organisationen. Detta påverkar vilken roll energifrågorna har i företagsledningen och vilket organisatoriskt stöd som den eller de energiansvariga har. Det senare kan vara sådant som styrgrupper och kommittéer som arbetar med energifrågor.

- De organisatoriska stödfunktionerna ser jag som nyckelfaktorer. De gör att frågorna får större tyngd och kraft, inte minst i samband med investeringar som ofta kan vara mycket kostsamma. De gör också att företagen kan vara proaktiva och inte bara reagera på krav utifrån.

Vad beror skillnaderna i arbetssätt på?

- Det är svårt att säga. Energianvändningen är en stor rörlig kostnad, som alla företagen har stort intresse av att minska. Men en faktor är säkert om man bara ser energin som en kostnad eller som en viktig faktor i företagets hela hållbarhetsstrategi.

Flera viktiga mervärden

Genom en litteraturstudie och två empiriska artiklar i avhandlingen undersöker Josefine Rasmussen de positiva bieffekter som kan uppstå vid energieffektiviseringar och i vilken mån de tas med i underlaget till viktiga investeringsbeslut. Sådana mervärden kan till exempel vara förbättrad arbetsmiljö, högre produktivitet och lägre underhållskostnader. Studierna visar att det kan finnas olika syften med att inkludera mervärden inför investeringsbeslut, till exempel att förbättra investeringskalkylen.

Josefine Rasmussen, doktorand i företagsekonomi.

Vid en strategisk miljardinvestering i ett av de granskade företagen vägdes vissa mervärden in. Andra inte.

- Underhåll, utsläpp och produktivitet fanns med, men inte arbetsmiljö. Bättre arbetsmiljö kan vara svårt att beräkna, vilket kan vara en förklaring. En annan kan vara att det finns strategiska skäl till att olika mervärden i vissa fall inkluderas och i andra inte, säger Josefine Rasmussen.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att så många mervärden som möjligt tas med i underlaget inför investeringsbeslut. I avhandlingen utvecklas ett ramverk för att kategorisera mervärden och på så sätt underlätta att de beaktas.

- Alla företag har begränsade budgetar och alla investeringar görs i konkurrens med andra. Allt som stärker investeringar för en lägre energianvändning är viktigt, säger Josefine Rasmussen.

- Det gäller åt andra hållet också, att energianvändning och hållbarhet vägs in i strategiska beslut på andra områden. I det perspektivet blir lägre energianvändning i sig också ett positivt mervärde.

Kontakt

Liknande forskning

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.