En ny nÀtdrog börjar sÀljas pÄ svenska webbsidor i juni Är 2017. TvÄ veckor senare fÄr RÀttsmedicinalverket in det första dödsfallet dÀr spÄr av en hittills okÀnd substans finns i blodet. Nu börjar ett intensivt detektivarbete. Det gÀller att sÄ fort som möjligt ta reda pÄ vad den okÀnda substansen Àr för nÄgot och hur den verkar. Myndigheterna misstÀnker att det rör sig om Ànnu en ny psykoaktiv substans, det som populÀrt kallas nÀtdroger, "designer drugs" eller "legal highs". De liknar narkotikaklassade substanser, men eftersom lagstiftningen baseras pÄ den exakta kemiska strukturen hos substanser Àr de nya varianterna Ànnu inte olagliga att sÀlja.
â De hĂ€r nya psykoaktiva substanserna har inte genomgĂ„tt nĂ„gon sĂ€kerhetstestning över huvud taget. Man har Ă€ndrat den kemiska strukturen lite jĂ€mfört med en narkotikaklassad substans, men den kan vara flera gĂ„nger starkare Ă€n den ursprungliga substansen och vi vet inget om biverkningar och giftighet, eller toxicitet. Det Ă€r lite rysk roulette över det hela, sĂ€ger Henrik Green, docent vid Institutionen för medicin och hĂ€lsa vid LiU och forskare pĂ„ RĂ€ttsmedicinalverkets avdelning för rĂ€ttsgenetik och rĂ€ttskemi.
Det första dödsfallet följs av fler, dÀr samma nya substans finns i blodet. Forskarna gör noggranna kemiska analyser av den misstÀnkta nÀtdrogen. Det Àr bildligt talat en kamp mot tiden. Bara under sommaren dör mer Àn 20 personer i misstÀnkta överdoser med substansen i blodet. NÀtdrogen visar sig vara cyklopropylfentanyl och nÀrbeslÀktad med fentanyl. Fentanyl Àr ett narkotikaklassat lÀkemedel som anvÀnds för att behandla svÄr smÀrta hos exempelvis cancersjuka, men som ocksÄ sÀljs illegalt och har orsakat mÄnga dödsfall. Det liknar heroin och morfin, men Àr upp till 50 gÄnger starkare Àn heroin.
I oktober 2017 klassar regeringen cyklopropylfentanyl som hÀlsofarlig vara. I december klassas substansen som narkotika. FörsÀljarna passar pÄ att rea ut den livsfarliga substansen lagom tills den blir olaglig.
â Jag hoppas att forskningen ska ge oss en bĂ€ttre förstĂ„else för hur farliga de hĂ€r substanserna Ă€r. Min förhoppning Ă€r att det ska bidra till att vi blir bĂ€ttre pĂ„ att faststĂ€lla dödsorsaken nĂ€r nĂ„gon dör av nĂ€tdroger och att vi tidigare kan hitta personer som Ă€r pĂ„ vĂ€g in i missbruk, sĂ„ att andra aktörer i samhĂ€llet kan agera i tid. En stor fördel Ă€r att vi fĂ„r direkt anvĂ€ndning för den forskning vi gör. Informationen som vi fĂ„r fram kan ligga som underlag för beslut om narkotikaklassning, sĂ€ger Henrik Green.
Farliga nedbrytningsprodukter?
Inne i kroppen omvandlas den intagna substansen av levern till olika nedbrytningsprodukter, eller metaboliter. I urin och blod kan forskarna ofta hitta dels den ursprungliga substansen och dels flera metaboliter, som Àr kemiskt mycket lika ursprungssubstansen och varandra. Under sin doktorandtid forskade Henrik Green pÄ hur lÀkemedel metaboliseras i kroppen. DÀrifrÄn var steget inte lÄngt till att börja jobba med nÀtdroger pÄ RÀttsmedicinalverket, dÀr han i dag leder en forskargrupp tillsammans med Robert Kronstrand, som Àr adjungerad professor vid LiU. I sin forskning om nÀtdroger gör de bland annat kopplingar till hur lÀkemedel ibland kan ha toxiska effekter i kroppen.Levern har flera viktiga funktioner i kroppen. Foto yodiyim
Inom lÀkemedelsindustrin har det pÄ senare Är uppmÀrksammats att nÀr lÀkemedelkandidater stoppas sent i utvecklingsprocessen pÄ grund av biverkningar Àr problemet ofta att substansen bildar nÄgot som kallas reaktiva metaboliter, som kan skada exempelvis levern och njurarna. Henrik Green och hans kollegor misstÀnkte att det Àven kan gÀlla en del nÀtdroger.
â Personerna som tar fram de nya nĂ€tdrogerna lĂ€gger till smĂ„ kemiska grupper, Ă€ven sĂ„dana som man inom lĂ€kemedelsindustrin normalt inte skulle anvĂ€nda i en substans eftersom man vet att de ökar risken för reaktiva metaboliter och hög toxicitet, sĂ€ger Henrik Green.
Forskarna letade i fallrapporter efter biverkningar av nÀtdroger som kan orsakas av reaktiva metaboliter. Det kan röra sig om symtom som krÀkningar, magbesvÀr, leverskador, njurskador eller att hjÀrtat slÄr onormalt snabbt. NÀr forskarna testade drygt tio olika nÀtdroger som innehÄller sÄdana kemiska grupper visade det sig att nÀstan alla gav upphov till reaktiva metaboliter. Kanske Àr det möjligt att hitta grupper av substanser med liknande kemisk struktur som beter sig pÄ samma sÀtt och bildar metaboliter som kan vara hÀlsofarliga.
â Förhoppningen Ă€r att vi ska kunna förstĂ„ snabbare om en substans Ă€r vĂ€ldigt toxisk och kanske pĂ„ sikt ocksĂ„ kunna klassificera nya substanser snabbare utifrĂ„n kemiska analyser av reaktiva metaboliter, sĂ€ger Henrik Green.
Forensisk forskning med direkt anvÀndning
Den grÀnsöverskridande forskningen om nÀtdroger samlar flera seniora forskare och ingÄr i LiU:s strategiomrÄde för Forensiska vetenskaper. Det Àr ett samarbete mellan LiU och RÀttsmedicinalverket som samlar forskning som pÄ olika sÀtt vidareutvecklar och fördjupar vetenskapen som kommer till nytta inom rÀttsvÀsendet.
Ett annat exempel Àr samarbetsprojektet Psychomics, dÀr forskare vid Linköpings universitets medicinska och tekniska fakultet arbetar för att snabbare fÄ fram substanser som kan anvÀndas i analysarbetet (se artikel hÀr nedanför). Projektet görs tillsammans med det norska företaget Chiron AS, som skapar och validerar metaboliterna och nya psykoaktiva substanser sÄ att de sedan kan anvÀndas för jÀmförelser med prover som kommer in till forensiska laboratorier över hela vÀrlden.
