Det kom totalt oväntat för henne.
Ett kortfattat brev på samfundets brevpapper med besked om priset och en fråga var prispengarna, 100 000 kronor skulle sättas in. Inget mer, ingen motivering, vilket också är kutym för det särskilda priset. Vilka svenska författare som ska belönas avgör Samfundet de Nio utan något nomineringsförfarande utifrån. Ett av litteratursveriges mer prestigefyllda pris dimper, så att säga, bara ned i brevlådan.
Den här gången gick det till Emma Eldelin, lektor på Institutionen för kultur och kommunikation och avdelningen för språk och litteratur.
Hur reagerade du då?
– Överraskad, förstås! Jag känner mig väldigt hedrad av uppmärksamheten. Att det inte ges någon motivering till priset gör mig nyfiken. Jag anar att det kan ha att göra med en bok som kom ut förra året, ”Att slå dank med virtuositet” och med undertiteln ”Reträtten, sysslolösheten och essän”. Fast den trodde jag var bortglömd vid det här laget.
– Boken har kopplingar till ett forskningsprojekt om sysslolöshet och lättja i litteraturens historia, men här skriver jag personligt och mer skönlitterärt hållet. Det kanske också har spelat in i bedömningen.
Intresset för sysslolösa essäister – hur ska man tolka det? Du har själv lagt ned mycket arbete på din bok?
– Nja, det är inte fråga om sysslolöshet i vanlig mening, utan snarare en tid för reflektion, säger Emma Eldelin. Hon har i boken utgått från hur fyra författare från renässansen till vår tid beskriver sysslolösheten som en tid av verksamhet och en meningsfull avskildhet.
Man kan anta att du inte slår dank, så vad handlar din forskning om just nu?
– Jag och min forskarkollega Andreas Nyblom är mitt i ett projekt som handlar om författare i det moderna samhället som skriver på resande fot, på tåg, i tunnelbanan eller på flygplatser. Så har till exempel Heathrow, som engagerat författare för en vecka som writer-in-residence. Vi vill undersöka hur skrivande och litteratur förknippas med vissa typer av rum och hur det har förändrats över tid.
Genom priset från Samfundet de Nio kommer du att få 100 000 kronor att spendera – men på vad?
– Det har jag inte funderat över än. Köpa böcker, kanske?
Foto: LiU samt Jenny Ahlgren
Läs också:
Litterära resonemang om sysslolöshet
