Samverkan mellan olika aktörer
Syftet med mässan är dels att få samtliga aktörer inom forskningen, näringslivet, ideella verksamheter, kommuner och myndigheter att samarbeta och knyta viktiga kontakter för att skapa en fungerande välfärd för alla. Dels handlar det om att öppna upp för alla medborgare som har ett intresse av välfärdsfrågor eller är i behov av hjälp och stöd i vardagen. Dörrarna stod öppna för alla att delta på mässan som i år innehöll workshops, föreläsningar och ett mässtorg där många olika samhällsaktörer fanns representerade.- Samarbetet med LiU är något vi inte haft tidigare, berättar Ruth Lund, kommunikationsansvarig på Samordningsförbundet Centrala Östergötland och projektledare för mässan. Vi både hoppas och tror på besöksrekord i år, då vi redan runt lunchtid har lika många besökare som vi hade under hela dagen förra året. Det känns lovande!
Ett av Samordningsförbunden i Östergötlands uppdrag handlar om att bidra till ökad samverkan för att nå helhetssyn, förbättrad kvalitet och effektivisering i våra välfärdssystem.
- Drygt tio procent av våra medborgare med behov av hjälp och stöd nås inte av de instanser som finns idag. Det är för de tio procenten vi finns till. Vi försöker samordna myndigheter, näringsliv och andra aktörer för att minska antalet fall som hamnar ”mellan stolarna”, förklarar Ruth.
Framtidsverkstad med LiU-forskare
Under mässan ledde LiU-forskarna Christian Ståhl (HELIX, IMH) och Stefan Holmlid (IDA) workshops inom ramen för mässans ”Framtidsverkstad”. Där fick deltagarna diskutera olika utmaningar och lösningar på problem i välfärden, idag och med ett framtidsperspektiv. Att LiU fanns representerat i form av forskare som på ett eller annat sätt hanterar välfärdsfrågor menar Christian Ståhl är av vikt för alla parter, både för forskningens skull men även för besökarna och de olika välfärdsaktörerna på plats:- Anledningen till att vi är ute och håller workshops såhär är för att koppla forskningen till praktiken - och tvärtom. Vi behöver få aktörerna att tänka bredare och få dem att förstå att välfärdssystemet innebär väldigt olika saker för olika människor. Men även forskningen behöver en anknytning till verkligheten för att kunna skapa någon slags diskussion som kan leda till förändring, menar Christian Ståhl.
Förändra välfärden - går det?
En övning som Christian hade med i sin workshop handlade bland annat om att deltagarna skulle välja ett välfärdssystem, exempelvis Sveriges, och förändra detta med hjälp av olika byggklossar. Byggklossarna kunde till exempel bestå av att införa en medborgarlön, förändra ålderspensionen och/eller förstatliga eller privatisera olika välfärdsverksamheter. Vad skulle sådana förändringar innebära för välfärden i stort och för den enskilda individen?
- Bara diskussionen kring vårat och andras välfärdssystem i sig ger oss en möjlighet att förändra den. Många verkar tro att ett välfärdssystem är oföränderligt medan det i själva verket är dynamiskt. Det som däremot är svårt att förändra är människors tankar och åsikter kring vad välfärdssystemet innebär – till exempel vad staten ska eller inte ska göra, berättar Christian Ståhl.
Deltagarna på Stefan Holmlids workshop fick skissa fram hur ett ärende kunde hanteras av många olika personer i många olika instanser inom välfärden.
Även Stefan Holmlid, professor vid Institutionen för datavetenskap, ledde workshops. Den ena handlade om välfärdens tillgänglighet där deltagarna fick rita upp hur en person kan bli bollad mellan olika myndigheter och instanser. I den andra workshopen fick deltagarna diskutera och undersöka hur till exempel artificiell intelligens och robotteknik skulle kunna användas i välfärden i ett framtidsperspektiv.
