žŁÀûŒ§

12 december 2019

För att kunna hjälpa personer med förlossningsrädsla krävs ett förtroende mellan vårdpersonal och patient. Men för många förlossningsrädda homo- och bisexuella samt transpersoner uppstår aldrig det förtroendet. Det visar en studie i Midwifery från Linköpings universitet.

Gravid
Förlossningsrädda lesbiska, bisexuella och transpersoner är extra utsatta inom vården. Fotograf: Manuel-F-O

Förlossningsrädsla är ett väl studerat område bland heterosexuella. Men hur lesbiska, bisexuella och transpersoner med förlossningsrädsla upplever graviditet, förlossning och vård har det saknats kunskap om. Anna Malmquist och Katri Nieminen, forskare vid Linköpings universitet, har fördjupat sig i ämnet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Midwifery.

Den här studien visar att förlossningsrädslan ser likadan ut oavsett sexualitet. Det som skiljer sig åt är att lesbiska, bisexuella och transpersoner utöver förlossningsrädslan fruktar att bli ifrågasatta eller kränkta på grund av sin identitet. Det finns alltså en extra dimension i deras rädsla, säger Anna Malmquist.

Studien består av intervjuer med 17 personer som identifierar sig som antingen lesbiska, bisexuella, eller transpersoner. Många av de intervjuade personerna i studien anger att de har flera positiva upplevelser av mödra- och förlossningsvård, men också negativa. Det extra lager av rädsla och press som denna grupp upplever i mötet med vården kallas för minoritetsstress. Det innebär den stress som personer som bryter mot normen utsätts för när de ständigt behöver förklara hur deras relation ser ut eller när de tvingas hantera oförståelse, kommentarer och missförstånd.

Det räcker inte med att personer inom vården anser sig ha ”ett öppet sinne” för att möta den här gruppen. Det är kunskap som behövs.
Anna Malmquist, psykolog och forskare

Studiens slutsats är förlossningsrädda lesbiska, bisexuella och transpersoner är extra utsatta inom vården. För att kunna hjälpa personer med förlossningsrädsla krävs ett förtroende mellan vårdpersonal och patient. Om vårdpersonal då istället stressar patienten mer exempelvis genom antaganden om att den är heterosexuell, kommer aldrig det förtroende upprättas där själva förlossningsrädslan kan bearbetas.

För att underlätta för homo- och bisexuella samt transpersoner med förlossningsrädsla krävs utbildning, menar Anna Malmquist. Vårdpersonal måste känna till vilka olika grupper de kan komma att möta i sitt yrke, att inte alla är heterosexuella samt vad minoritetsstress innebär.

–Det räcker inte med att personer inom vården anser sig ha ”ett öppet sinne” för att möta den här gruppen. Det är kunskap som behövs. De här patienterna har det redan väldigt jobbigt med sin förlossningsrädsla. De ska inte behöva utbilda sin barnmorska också, säger Anna Malmquist.

Anna Malmquist och Katri Nieminen kommer nu att fortsätta med en studie där de undersöker om förlossningsrädsla är vanligare hos homo- och bisexuella samt transpersoner än hos heterosexuella personer.

Studien finansierades med hjälp av Kungliga vetenskapsakademin.

Studien:
, Anna Malmquist, Louise Jonsson, Johanna Wikström, Katri Nieminen. Midwifery, Volume 79, 2019. DOI:



Kontakt

Relaterat innehåll

Manlig forskare gestikulerar i diskussion i kontorsmiljö.

Vad rör sig i huvudet på en designer?

Allt börjar vid ritbordet. Även slöseri med resurser, miljögifter och utsläpp av växthusgaser. Den insikten gav professor Tomohiko Sakao idén till en ny studie: Han vill undersöka designers hjärnor under den kreativa processen.

Serverrum,data pÄ svart skÀrm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Gustav Tinghög

Strimman tillbaka med nytt grepp: ”Vill göra forskning kul”

Strimman är tillbaka med ett nytt spännande program. Den här säsongen bjuder LiU-professorerna Gustav Tinghög och Daniel Västfjäll in gäster till samtal, en form av ”live-forskning”, om hur vi fattar beslut i föränderliga tider.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.