Vem var valvinnaren 2022?
Niklas Bolin inledde seminariet med att sammanfatta årets val samt redogöra för intressanta reflektioner som forskarna har kommit fram till i rapporten. Till att börja med konstaterade Bolin att det finns svårigheter i att peka ut tydliga valvinnare. Å ena sidan gick de båda tidigare regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet framåt, men tappade regeringsmakten. Å andra sidan tappade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna väljarstöd, men hamnade ändå i regeringsställning. Ett parti kan dock kalla sig valvinnare, och det är Sverigedemokraterna som har ökat vid varje val sedan bildandet av partiet 1988.
Bolin menar att 2022-årsval visar på att det svenska partisystemet är i förändring. De gamla blockkonstellationerna finns inte kvar på samma sätt som förut, där den nya skiljelinjen ter sig vara vilken syn ett parti har på Sverigedemokraterna. Dessutom är det små skillnader i valresultat mellan många olika partier, där det enbart skiljde cirka 0.7 procentenheter mellan de två regeringsunderlagen.
Skillnader mellan väljargrupper
I övrigt pekar Bolin på markanta skillnader mellan hur väljargrupper röstar över tid. Till exempel bland arbetare och arbetslösa går Socialdemokraterna bakåt och Sverigedemokraterna framåt, vilket medför att de nu två största partierna i riksdagen är jämnstora bland dessa väljare. Det går även att se en högervind hos förstagångsväljare och elever som har deltagit i skolvalet, men Bolin betonar också att unga är trendkänsliga och kan ändra sina preferenser på sikt.
Vilken betydelse hade då partiledarna i årets val? Bolin menar att deras betydelse ökar på lång sikt, men de har en sekundär betydelse, särskilt i förhållande till sakpolitiken. De röstmagneter som sticker ut mest är Magdalena Andersson (S) som lockar kvinnliga väljare från andra partier, och Jimmie Åkesson (SD) som lockar de manliga.
Den politiska agendan
En avslutande aspekt Bolin lyfte fram var att de viktigaste frågorna för väljarna var hälso- och sjukvård, skola samt lag och ordning, vilket delvis står i kontrast med de viktigaste frågorna utifrån partiernas och medias agenda som var lag och ordning samt miljö- och energi, där kärnkraften var en synnerligen viktig fråga.
Ett fragmentiserat medielandskap
Kajsa Falasca fortsatte föredragningen med att berätta om mediernas roll i valrörelsen och de politiska partiernas valkampanjer. Falasca menar att dagens medielandskap är fragmenterat med allt fler plattformar där traditionella medier utmanas av sociala medier och alternativa medier. En annan faktor stärker fragmentiseringen är individuella medievanor, det vill säga att människor konsumerar olika typer av medier. Konsekvenserna blir att det finns risk för informationsklyftor hos medborgare i och med att olika källor kan förmedla olika information, samt informationsutanförskap där det blir enklare för individer att undvika eller välja bort information om val, politik och samhälle. Partierna utmanas därför av hur de ska nå ut till väljare i detta komplexa medielandskap, enligt Falasca.
Partierna själva anser att de traditionella medierna är viktiga för att nå ut till väljarna såsom Tv-nyheter, politiska TV-program och radionyheter. Lokaltidningarna halkar dock ner i betydelse. Intressant nog är Facebook som en social medieplattform nästintill lika viktig som de traditionella medierna. Här visar Falasca statistik på att de största partierna har varit mest aktiva och haft flest interaktioner, vilket speglar deras resurser med personal som arbetar med sociala medier och hur mycket pengar som läggs på arbetet från budgeten.
Mediernas negativa rapportering?
Vad gäller nyhetsmediernas rapportering av de politiska partierna, är det de tre största partierna som förekommer och granskas mest. Inget parti sticker annars ut, och ingen överdriven negativ rapportering påträffas - vilket bekräftar tidigare forskning om att nyhetsjournalistiken inte är partisk. Avslutningsvis påtalar Falasca att negativa nyheter alltid får mer uppmärksamhet i media trots att svensk demokrati är stark, samt att Sverige har i jämförelse med övriga Europa ett högt valdeltagande, och hög ranking när det gäller friheter och rättsstatsprincipen.
