– Vi har bland annat sett att vissa verksamheter, framför allt skolan, anser att de själva arbetar med barnens hälsa sedan länge och ser då inget behov av att involvera fler aktörer i det. En annan orsak kan vara att folkhälsa uppfattas som ett extra uppdrag 
Albin Algotson. Fotograf Anna Nilsen som stjäl fokus ifrån kärnuppdraget och därför prioriteras ner, säger Albin Algotson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap och en av forskarna bakom rapporten.
Undersökningen har gjorts i samarbete med den idéburna organisationen Generation Pep som arbetar för barns och unga hälsa i Sverige. Genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun har författarna analyserat de villkor som påverkar lokalt folkhälsoarbete särskilt riktat mot barn och unga.
Carolina Klüft. Fotograf Benjamin Hailemariam - På Generation Pep vet vi att ingen ensam samhällsaktör kan lösa de utmaningar vi står inför när det gäller barn och ungas hälsa, därför är vi så glada för all form av samverkan, och där ingår även att bidra till forskning och kunskapsutveckling. Samarbetet med CKS är ett viktigt steg i att närma sig ett mer främjande samhälle där vi sätter barn och ungas hälsa i centrum, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.
Klyfta mellan operativt och strategiskt
Resultaten visar att kommunernas arbete med folkhälsa präglas av en klyfta mellan det strategiska kommunövergripande arbetet och det mer operativa arbetet med barn och unga som bedrivs i kommunernas olika verksamheter. Det strategiska arbetet får svårt att nå ut i skola och andra verksamheter.
– Det arbete som bedrivs av folkhälsostrateger och samordnare blir tandlöst om samverkan med skola, socialtjänst och samhällsplanering inte fungerar. Omvänt så måste den kunskap om hälsa som finns hos lärare och andra välfärdsprofessioner värderas och tas tillvara i det strategiska folkhälsoarbetet, säger Algotson
Spänningar i folkhälsoarbetet
David Ekholm. Fotograf Anna Nilsen David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete har skrivit rapporten tillsammans med Algotson. De anser att Pep Kommun är ett intressant initiativ som tydliggör kommunernas helt centrala betydelse i svensk folkhälsopolitik. Genom att följa Pep Kommun har de kunnat uppmärksamma spänningar i Sveriges folkhälsoarbete som nästan helt har gått under radarn. Samtidigt sätter Pep Kommun fingret på att kommunerna inte är isolerade öar. Behovet av kunskapsutbyte är stort, både kommunerna emellan, och mellan kommuner, regioner, myndigheter och organisationer så som Generation Pep.
Matti Leijon. Fotograf Benjamin Hailemariam – Det som jag upplever som extra värdefullt i samverkan med CKS är att uppföljningen är så framåtsyftande. Den blir inget avslut för något – den blir en språngbräda framåt! säger Matti Leijon.
– Vi är glada över att Generation Pep visar intresse för våra slutsatser och med deras hjälp kan den här rapportens kunskapsbidrag omsättas till förbättringar i kommunalt folkhälsoarbete, avslutar David Ekholm.
