žŁÀûŒ§

09 september 2021

David Ekholm, nybliven docent i socialt arbete, tillträdde nyligen en tjänst som universitetslektor i socialt arbete med inriktning mot lokal styrning, organisering och välfärd på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

En kille i grÄ t-shirt sitter vid ett bord och tittar ut genom fönstret. Fotograf: Anna Nilsen

Ekholm är ett känt ansikte på CKS, han har varit knuten hit sedan han började som postdoktor 2017. Inom ramen för den nya tjänsten ska Ekholm bland annat stärka upp forskningen med fokus på välfärd i ett bredare sammanhang. Hans forskning handlar om hur politikområden som kultur, fritid och utbildning hänger ihop inom den sociala välfärden.

– Jag är intresserad av hur villkoren för kommunernas arbete med invånarnas välfärd förändras, och hur förvaltningen och styrningen förändras med nya villkor. Mitt forskningsintresse riktas framför allt mot hur olika aktörer samverkar för att möta problem som uppkommer till följd av bland annat ojämlikhet och segregation och vilken betydelse detta får i invånarnas vardag, säger David Ekholm.

Samhällsvetenskaplig bakgrund med bredd

David Ekholm har en bred ämnesbakgrund inom bland annat sociologi, statsvetenskap, pedagogik och historia, utöver socialt arbete. Något han menar att han kommer att ha nytta av i sin nya tjänst på CKS.

– Min bakgrund inom flera olika discipliner hjälper mig att bättre förstå sammanhang och kopplingar mellan olika politikområden, hur de växer fram, förändras och hur de formar samhället lokalt. Jag tror också att min breda samhällsvetenskapliga bakgrund kan vara en tillgång i såväl samarbetet med våra kommuner som med övriga forskare och kollegor på CKS.

Utöver tjänsten på CKS fortsätter Ekholm som lärare på socionomprogrammet, där han undervisar i kurser med fokus på socialpolitik och förvaltningspolitik.

– Här finns intressanta kopplingar mellan samverkan, utbildning och forskning på temat välfärd. Allt hänger ihop. Vi utbildar människor som ofta kommer att jobba inom välfärdssektorn och som på det sättet bidrar till utveckling i samhället, och vi vill bidra till utvecklingen inom området genom till exempel forskning eller samverkan i olika former, avslutar David Ekholm.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.