žŁÀûŒ§

27 augusti 2021

”Svensk demokrati står stark, vi uppfyller alla krav på en modern och livskraftig demokrati. Samtidigt finns det förstås hot och utmaningar även hos oss och det gör att demokratijubiléet fyller en viktig funktion”. Så inledde riksdagens talman Andreas Norlén ett seminarium i Vadstena som hölls för att uppmärksamma den svenska demokratins hundraårsjubileum.

Fotograf: Magnus Johansson
Moderatorn för dagen, Anders Hedeborg, hälsar talman Andreas Norlén välkommen till demokratiseminariet. Anders Hedeborg är kommunalråd i Vadstena kommun och även ordförande i CKS styrelse.

Seminariet "Gustav Vasa, statsbyggnaden samt rättsstatens och demokratins slutgiltiga genombrott" arrangerades av Vadstena kommun i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

- Det är fantastiskt att få vara en del av detta jubileum och att få bidra i det här sammanhanget. Historiska perspektiv på dagens frågor är extra viktiga. Vi behöver blicka bakåt för att kunna nå framtiden, inledde Andreas Norlén.

Dåtid, nutid och framtid

Under seminariet guidades åhörarna genom såväl historia som nutid och framtid av forskare från Stockholms, Göteborgs och Linköpings universitet. Mats Hallenberg, professor i historia, gav det historiska perspektivet genom en engagerande skildring på temat ”Gustav Vasa, staten och de lokala arenorna.” Jan Teorell, professor i statsvetenskap tog också avstamp i historien för att förklara hur det kommer sig att Sverige sedan 1800-talet har varit en av världens mest okorrupta stater.

Ytterligare en viktig aspekt på demokrati - representativitet och jämställdhet – lyftes av Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap. Hon menar bland annat att det idag finns en jämlikhet i valdeltagande mellan kvinnor och män sedan kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan.

Hur mår svensk demokrati egentligen?

Avslutningsvis tog Gissur Ó Erlingsson tempen på svensk demokrati och kunde konstatera att många viktiga parametrar för den svenska demokratin ser helt ok ut och att läget nog är lite bättre än det beskrivs i den offentliga debatten. Samtidigt uttrycker Erlingsson en särskild oro för förutsättningarna för ansvarskrävande i kommunpolitiken, med tanke på kommunernas många och viktiga uppgifter.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind fanns också på plats i Vadstena för att delta i den avslutande paneldiskussionen. Ministern återkom till det som enligt henne är demokratins tre stora utmaningar; det demokratiska utanförskapet, rädslan för det demokratiska samtalet och antidemokratiska aktörer. Hon uttryckte också en oro för den globala utvecklingen.

- Vi ser hur demokratiska principer monteras ner steg för steg i världen och det är en bekymmersam utveckling som vi inte är vaccinerade mot i Sverige heller, säger Amanda Lind.

Ministern poängterade även att pandemin har utmanat den traditionella demokratin och satt många frågor på sin spets. Civilsamhället, röstbärare och opinionsbildare har inte kunnat träffas på samma sätt.

- Vi behöver en återstart av demokratin och då är det här jubileumsåret ett väldigt fint tillfälle att använda sig av, avslutar Amanda Lind.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.