žŁÀûŒ§

18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

PortrÀttbild pÄ en kvinna med mellanblont uppsatt hÄr, svarta glasögon och rött lÀppstift.
Fotograf: Privat

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i Ă€mnet urbana studier frĂ„n Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i vĂ€lfĂ€rdsrĂ€tt pĂ„ Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september Ă€r hon anstĂ€lld som universitetslektor med en delad tjĂ€nst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste Ă„ren har jag huvudsakligen Ă€gnat mig Ă„t ett jĂ€ttespĂ€nnande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rĂ€ttigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rĂ€tt att vistas i Sverige har att fĂ„ sina allra mest grundlĂ€ggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistĂ„nd, det yttersta skyddsnĂ€tet i den svenska vĂ€lfĂ€rdsstaten. Det Ă€r en frĂ„ga som uppmĂ€rksammats mycket politiskt under de senaste Ă„ren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö pĂ„ Avdelningen för socialt arbete har jag ocksĂ„ nyligen inlett ett projekt om sĂ„ kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill sĂ€ga nĂ€r en individ eller familj som behöver bostad förmĂ„s av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska bĂ„de de sĂ€ndande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett Ă„terkommande tema i min forskning Ă€r vad jag skulle kalla rĂ€ttvisans och rĂ€ttigheternas geografi dĂ€r jag fördjupar mig i frĂ„gor om transnationell rörlighet och vĂ€lfĂ€rd. I det sammanhanget Ă€r kommunerna intressanta forskningsobjekt. De mĂ„ste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma pĂ„ grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begrĂ€nsad tillgĂ„ng till vĂ€lfĂ€rdsstatens sociala skyddsnĂ€t.

– En central frĂ„ga i nĂ€stan alla forskningsprojekt jag arbetat med Ă€r just frĂ„gan om hur kommuner förhĂ„ller sig till mĂ€nniskor som lever sina liv inom deras geografiska grĂ€nser men utan att ha formell rĂ€tt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite pĂ„ avstĂ„nd under ett antal Ă„r och imponerats av den mĂ„ngfacetterade forskning som bedrivs hĂ€r och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. NĂ€r den tjĂ€nst som jag har nu först utlystes kĂ€ndes det sjĂ€lvklart att söka. Jag Ă€r sĂ„ himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du nÀr du inte Àr pÄ CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar ocksĂ„ pĂ„ socionomutbildningen och det hĂ€nder att jag handleder masterstudenter pĂ„ REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhĂ€lle). Privat umgĂ„s jag med min familj, och sĂ„ gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet pÄ CKS?

– Jag tycker det kĂ€nns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön pĂ„ CKS. Det Ă€r en vĂ€ldigt trevlig arbetsplats. Det Ă€r ocksĂ„ spĂ€nnande att befinna sig i en tvĂ€rvetenskaplig miljö. Jag kĂ€nner stor respekt för mina kollegor som alla Ă€r vĂ€ldigt kunniga inom sina respektive forskningsomrĂ„den. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utĂ„triktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

TvÄ kvinnor och en man stÄr vid ett runt bord

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.