žŁÀûŒ§

18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

PortrÀttbild pÄ en kvinna med mellanblont uppsatt hÄr, svarta glasögon och rött lÀppstift. Fotograf: Privat

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i Ă€mnet urbana studier frĂ„n Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i vĂ€lfĂ€rdsrĂ€tt pĂ„ Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september Ă€r hon anstĂ€lld som universitetslektor med en delad tjĂ€nst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste Ă„ren har jag huvudsakligen Ă€gnat mig Ă„t ett jĂ€ttespĂ€nnande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rĂ€ttigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rĂ€tt att vistas i Sverige har att fĂ„ sina allra mest grundlĂ€ggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistĂ„nd, det yttersta skyddsnĂ€tet i den svenska vĂ€lfĂ€rdsstaten. Det Ă€r en frĂ„ga som uppmĂ€rksammats mycket politiskt under de senaste Ă„ren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö pĂ„ Avdelningen för socialt arbete har jag ocksĂ„ nyligen inlett ett projekt om sĂ„ kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill sĂ€ga nĂ€r en individ eller familj som behöver bostad förmĂ„s av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska bĂ„de de sĂ€ndande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett Ă„terkommande tema i min forskning Ă€r vad jag skulle kalla rĂ€ttvisans och rĂ€ttigheternas geografi dĂ€r jag fördjupar mig i frĂ„gor om transnationell rörlighet och vĂ€lfĂ€rd. I det sammanhanget Ă€r kommunerna intressanta forskningsobjekt. De mĂ„ste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma pĂ„ grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begrĂ€nsad tillgĂ„ng till vĂ€lfĂ€rdsstatens sociala skyddsnĂ€t.

– En central frĂ„ga i nĂ€stan alla forskningsprojekt jag arbetat med Ă€r just frĂ„gan om hur kommuner förhĂ„ller sig till mĂ€nniskor som lever sina liv inom deras geografiska grĂ€nser men utan att ha formell rĂ€tt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite pĂ„ avstĂ„nd under ett antal Ă„r och imponerats av den mĂ„ngfacetterade forskning som bedrivs hĂ€r och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. NĂ€r den tjĂ€nst som jag har nu först utlystes kĂ€ndes det sjĂ€lvklart att söka. Jag Ă€r sĂ„ himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du nÀr du inte Àr pÄ CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar ocksĂ„ pĂ„ socionomutbildningen och det hĂ€nder att jag handleder masterstudenter pĂ„ REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhĂ€lle). Privat umgĂ„s jag med min familj, och sĂ„ gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet pÄ CKS?

– Jag tycker det kĂ€nns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön pĂ„ CKS. Det Ă€r en vĂ€ldigt trevlig arbetsplats. Det Ă€r ocksĂ„ spĂ€nnande att befinna sig i en tvĂ€rvetenskaplig miljö. Jag kĂ€nner stor respekt för mina kollegor som alla Ă€r vĂ€ldigt kunniga inom sina respektive forskningsomrĂ„den. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utĂ„triktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En grupp mÀnniskor som gÄr lÀngs en gata bredvid en tÄgstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

NÄgra kvinnor som gÄr pÄ en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

TvÄ hÀnder.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.