žŁÀûŒ§

11 mars 2024

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar. I den offentliga debatten har det under det senaste decenniet funnits en stark tro på att en universallösning på utmaningarna är att slå samman kommuner. Men internationell forskning har länge visat att det inte är den självklara lösningen, och en färsk studie indikerar att delningar av större kommuner i vissa fall kan ha bättre effekt. 

en vÀg in och ut frÄn en rondell Fotograf: Johan Willner

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, är en av forskarna bakom en ny vetenskaplig studie om kommundelningar. Studiens utgångspunkt är att teorin om stordriftsfördelar pekar på att det är billigare att drifta en större än en liten kommun – alltså, att ju en större kommun är, desto billigare och bättre fungerar den.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Men han vill vända på frågan. Tillsammans med Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Jonas Klarin – filosofie doktor i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS – har Erlingsson skrivit en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften Journal of Regional Science. De undersöker om delningar av kommuner leder till smådriftsnackdelar, det vill säga att kommunernas verksamhet blir dyrare efter att de delas.

– Lejonparten av befintlig litteratur om kommuners storlek och ekonomiska effektivitet handlar om sammanläggningar. Men vi kan lära oss lika mycket om sambandet mellan storlek och ekonomi genom att undersöka delningar. Eftersom Sverige, till skillnad från de flesta länder, delat och kommuner de senaste 50 åren, är det tacksamt att analysera det svenska fallet, säger Gissur Ó Erlingsson.

En kvinna med glasögon, blommig blus och vit kofta
Eva Mörk. Fotograf: TOBIAS STERNER
Genom att med avancerad statistisk metod kombinerat med kvalitativa djupdykningar närstudera sju kommundelningar, och därmed 14 nya mindre kommuner, har forskarna försökt fånga de ekonomiska effekterna av 1980-talets kommundelningar i Sverige.

– Vi hittar en förvånande och spännande heterogenitet i resultaten. Ibland blev det dyrare, ibland blev det billigare, ibland var kostnaderna oförändrade, säger Erlingsson.

Detta är ett resultat som stöds av en lång rad internationella studier om kommunsammanläggningar, som Erlingsson bland annat sammanfattat i en tidigare CKS-rapport. Generellt hittar man faktiskt inget vidare stöd för den populära idén att sammanläggningar leder till stordriftsfördelar.

Svartvit bild pÄ en man i glasögon, vit skjorta, kavaj och slips
Jonas Klarin. Fotograf: Ilinca Benson
– Vår studie lägger en ytterligare pusselbit till den samlade kunskapen på detta område. Huruvida en sammanläggning eller delning leder till för- eller nackdelar beror på en rad faktorer, framför allt hur stor ursprungskommunen är – både till befolkning och till yta – och var i landet kommunen befinner sig – i en storstadsregion eller glesbygd, säger Erlingsson och fortsätter:

– Ett kraftfullt medskick är därför: när politiker, såsom civilminister Erik Slottner, överväger att laborera med kommungränser, måste de ta hänsyn till kunskap om, och en känsla för, kontext. På vissa håll kanske en delning faktiskt skulle vara en god idé, medan i andra delar av landet är en sammanläggning bättre.

Artikeln, "" är publicerad i Journal of Regional Science.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En stolpe med en massa gatuskyltar pÄ.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Flygfoto över ett industriomrÄde.

Kommuner och forskare letar lösningar för industriell och urban symbios

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur?

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.