žŁÀûŒ§

11 mars 2024

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar. I den offentliga debatten har det under det senaste decenniet funnits en stark tro på att en universallösning på utmaningarna är att slå samman kommuner. Men internationell forskning har länge visat att det inte är den självklara lösningen, och en färsk studie indikerar att delningar av större kommuner i vissa fall kan ha bättre effekt. 

en vÀg in och ut frÄn en rondell Fotograf: Johan Willner

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, är en av forskarna bakom en ny vetenskaplig studie om kommundelningar. Studiens utgångspunkt är att teorin om stordriftsfördelar pekar på att det är billigare att drifta en större än en liten kommun – alltså, att ju en större kommun är, desto billigare och bättre fungerar den.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Men han vill vända på frågan. Tillsammans med Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Jonas Klarin – filosofie doktor i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS – har Erlingsson skrivit en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften Journal of Regional Science. De undersöker om delningar av kommuner leder till smådriftsnackdelar, det vill säga att kommunernas verksamhet blir dyrare efter att de delas.

– Lejonparten av befintlig litteratur om kommuners storlek och ekonomiska effektivitet handlar om sammanläggningar. Men vi kan lära oss lika mycket om sambandet mellan storlek och ekonomi genom att undersöka delningar. Eftersom Sverige, till skillnad från de flesta länder, delat och kommuner de senaste 50 åren, är det tacksamt att analysera det svenska fallet, säger Gissur Ó Erlingsson.

En kvinna med glasögon, blommig blus och vit kofta
Eva Mörk. Fotograf: TOBIAS STERNER
Genom att med avancerad statistisk metod kombinerat med kvalitativa djupdykningar närstudera sju kommundelningar, och därmed 14 nya mindre kommuner, har forskarna försökt fånga de ekonomiska effekterna av 1980-talets kommundelningar i Sverige.

– Vi hittar en förvånande och spännande heterogenitet i resultaten. Ibland blev det dyrare, ibland blev det billigare, ibland var kostnaderna oförändrade, säger Erlingsson.

Detta är ett resultat som stöds av en lång rad internationella studier om kommunsammanläggningar, som Erlingsson bland annat sammanfattat i en tidigare CKS-rapport. Generellt hittar man faktiskt inget vidare stöd för den populära idén att sammanläggningar leder till stordriftsfördelar.

Svartvit bild pÄ en man i glasögon, vit skjorta, kavaj och slips
Jonas Klarin. Fotograf: Ilinca Benson
– Vår studie lägger en ytterligare pusselbit till den samlade kunskapen på detta område. Huruvida en sammanläggning eller delning leder till för- eller nackdelar beror på en rad faktorer, framför allt hur stor ursprungskommunen är – både till befolkning och till yta – och var i landet kommunen befinner sig – i en storstadsregion eller glesbygd, säger Erlingsson och fortsätter:

– Ett kraftfullt medskick är därför: när politiker, såsom civilminister Erik Slottner, överväger att laborera med kommungränser, måste de ta hänsyn till kunskap om, och en känsla för, kontext. På vissa håll kanske en delning faktiskt skulle vara en god idé, medan i andra delar av landet är en sammanläggning bättre.

Artikeln, "" är publicerad i Journal of Regional Science.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En man stÄr pÄ en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

En grupp mÀnniskor som gÄr lÀngs en gata bredvid en tÄgstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

NÄgra kvinnor som gÄr pÄ en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

TvÄ kvinnor stÄr framför tvÄ datorskÀrmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?