žŁÀûŒ§

09 mars 2021

En förutsättning för regional utveckling är att kommuner och regioner samverkar kring strategiska frågor. Hur ser det ut när den kommunala och den regionala nivån möts? Har kommunala och regionala representanter samma uppfattning om dessa möten? Om inte, riskerar det att påverka den regionala utvecklingen?

Johan WĂ€nström talandes i profil. Fotograf: Anna Valentinsson/Linköpings un
Johan Wänström har undersökt hur kommunala och regionala representanter upplever arbetet på strategiska råd kring regional utveckling. Resultaten presenteras i årets första CKS-rapport. 

I en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, presenteras resultaten av en studie om arbetet på de möten där ledande kommunala och regionala företrädare diskuterar regional utveckling. I rapporten benämns dessa möten som strategiska råd.

Undersökningen bygger på intervjuer med regionstyrelseordföranden, regiondirektörer, kommunstyrelseordföranden (KSO) och kommundirektörer i tre län. Fokus på intervjuerna har varit de enskilda individernas upplevelse av arbetet i de strategiska råden.

- När ledande regionala och kommunala företrädare möts i strategiska råd kring frågor om regional utveckling finns det ofta förväntningar på att samtliga deltagare har likande intressen, samma perspektiv och framför allt samma agenda. I mina intervjuer har det blivit tydligt att så inte alltid är fallet. Företrädare för kommuner och regioner har oftast olika perspektiv på de frågor som diskuteras, säger Johan Wänström, statsvetare och forskare vid CKS som skrivit rapporten.

Studien visar bland annat att regionala företrädare förutsätter att det regionala perspektivet är det primära, medan kommunerna vill lyfta sådant som berör kommunen direkt. En slutsats är att de kommunala företrädarna har varierande förmåga och/eller vilja att särskilja regional utveckling från kommunal utveckling. Man har oftast kommunens intresse i fokus:

”Vi vet vad som ska prioriteras [utifrån ett regionalt perspektiv], men likväl känner man att man måste ge något till varje kommun som de kan ta med sig hem.”
KSO i en av de deltagande kommunerna.

Det här är ett förhållningssätt som verkar stämma överens med de regionala företrädarnas uppfattning. Så här säger en av de intervjuade regiondirektörerna:

”De kommer alltid att bevaka ett kommunalt perspektiv – det är deras huvuduppdrag. Det är naturligt.”

Kommuner och regioner har alltså olika intressen och agendor på de strategiska råden. Ett resultat som inte överraskar Johan Wänström. Han poängterar att det inte finns något facit men alla inblandade aktörer behöver vara medvetna om det för att samverkan ska kunna fungera och bli mer effektiv.

- En framgångsfaktor för en bättre upplevelse av arbetet på de strategiska råden skulle kunna vara att sätta en agenda som framför allt tar upp frågor som är viktiga för kommunerna. Infrastruktur och kollektivtrafik är några exempel som lyfts som viktiga för kommunernas utveckling och verksamhet.

- Andra sätt att få bättre samverkan i regionala utvecklingsfrågor skulle kunna vara att begränsa mängden informationspunkter, som inte berör alla, i ett strategiskt råd. Det kan även vara så att en del regionala utvecklingsfrågor inte bör hanteras på den här sortens arenor, utan kanske hellre genom till exempel bilaterala kontakter, avslutar Johan Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En grupp mÀnniskor som gÄr lÀngs en gata bredvid en tÄgstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

NÄgra kvinnor som gÄr pÄ en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

TvÄ hÀnder.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.