žŁÀûŒ§

30 mars 2020

Mängder av sensorer håller koll och larmar vid fel eller avvikelser i industrins produktionssystem. I ett Vinnova-finansierat projekt ska artificiell intelligens nu användas för att hitta mönster i avvikelserna och förhindra att felen uppstår.

Fotograf: sergeyryzhov
Med hjälp av AI kan mönster upptäckas i de fel och avvikelser som uppstår i industrins produktionssystem.  

– Det finns en stor potential i att kombinera de kunskaper vi har inom artificiell intelligens, AI, med livscykeltekniker för att förbättra både miljön och företagens ekonomi, säger Tomohiko Sakao, biträdande professor vid avdelningen Industriell miljöteknik.

Tomohiko Sakao är koordinator för det treåriga projektet Adapt2030, finansierat av Vinnova inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Vinnova bidrar med drygt nio miljoner kronor. Målet för hela satsningen är att med forskning bidra till en mer konkurrenskraftig svensk produktion 2030 och användningen av AI är här en viktig del.

Mönster kan ge svar

Det finns idag mängder av insamlade data om fel och avvikelser i industrins produktionssystem, det handlar om avvikelser vid tillverkning, montering och även fel som uppstår när produkten används och underhålls.

Foto Monica Westman– Vi har ett antal digitala tekniker som gör det möjligt att återkoppla fel och avvikelser från produktion, montering, användning och underhåll, tillbaka till design och konstruktion under en produkts hela livslängd, säger Tomohiko Sakao.

Tanken är nu att med hjälp av AI-algoritmer hitta mönster i felen och avvikelserna för att kunna definiera de faktorer som leder till fel. Det blir då möjligt att snabbt reagera på felen och även förhindra att de uppstår. En kritiskt design- eller konstruktionsdetalj kanske snabbt kan ändras. En produkt kan också bete sig olika beroende på vilken i miljö den används, om det exempelvis är fuktigt, sandigt, blåsigt, inom- eller utomhus, och förhoppningen är också att design och produktion ska kunna anpassas, beroende på hur och var produkten ska användas.

– Det finns enstaka vetenskapliga arbeten från Nordamerika där positiva resultat av den här typen har rapporterats och vårt mål är att ha framme en demonstrator om tre år där vi kan vissa att detta fungerar, inte bara teoretiskt utan även i praktiken. Det här är både ett steg mot en mer cirkulär ekonomi och en möjlighet att få ut AI till praktisk nytta i företagen, säger Tomohiko Sakao.

Adapt2030

Adapt 2030 står för Adaptive lifecycle design by applying digitalization and AI techniques to production. Förutom forskare vid LiU deltar även forskare vid Mälardalens högskola i projektet liksom storföretag som Volvo Construction Equipment och Siemens Industrial Turbomachinery, AI-företag som Addiva och Imagimob, konsultföretaget Semcon samt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Projektet ska vara avslutat i februari 2023.

Forskning industriell miljöteknik

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

man som hÄller upp en stol.

Målaren som blev doktorand

Familjelivet kom tidigt för doktoranden Petter Alsén. Tätt efter gymnasiet stod det klart att han skulle bli pappa, och han började jobba som målarlärling i byggbranschen. Nio år senare ringde han till chefen.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Senaste nytt från LiU

Publik ser en rymdfÀrja ovanför jorden projiceras i omslutande dom.

Alla kan landa på månen med ny omslutande film

I filmen Once Upon the Moon upplever publiken månlandningarna som om de själva vore där. Autentiskt bildmaterial, astronauters egna berättelser och den senaste visualiseringstekniken gör det möjligt. Filmen är producerad vid Visualiseringscenter C.

En grupp mÀnniskor som stÄr pÄ en basketplan.

Hon öppnar dörrar till idrotten

Sundus Mostafa är lärarstudenten som leder KFUM Bollihop – en förening med syfte att inkludera fler tjejer i idrottsvärlden. För sitt engagemang och ledarskap har hon nominerats till Kompassrosen, Konungens Stiftelse Ungt Ledarskaps stipendium.

En kopp som stÄr pÄ ett bord.

LEAD blir svensk accelerator inom NATO DIANA

Innovationsinkubatorn LEAD i Östergötland, som ägs av LiU Holding AB, har utsetts till svensk accelerator inom NATO DIANA – NATO:s innovationsprogram för utveckling av ny teknik med betydelse för både civila och militära tillämpningar.